Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Ministern vill att svenskarna ska jobba längre

Regeringen skärper nu tonen mot arbetsgivarna. Arbetsmiljön måste bli bättre för att vi ska orka jobba hela vägen till pension - det gäller inte minst kvinnor i offentlig sektor. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson öppnar bland annat för att ge större möjligheter till deltid.

– Vi menar allvar med att vi tänker höja pensionsåldrarna, det finns ingen återvändo, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M).

I dag samlas den parlamentariska pensionsgruppen som består av regeringspartierna och Socialdemokraterna för höstens första möte. Då kommer Ulf Kristersson att ha med sig en lista över vilka prioriteringar regeringen anser att gruppen ska göra:

Höja pensionsåldern.

Lösa arbetsmiljöproblemen.

Ändra attityden mot äldre medarbetare.

–  Om vi ska leva längre och inte behöva sätta av en mycket större del av vår disponibla inkomst till framtida pensioner så måste vi påbörja ett arbete nu, säger Ulf Kristersson.

En särskild utredare sitter just nu och ser över vilka nya åldersgränser som kan bli aktuella för pensionerna i framtiden. Därför vill inte socialförsäkringsministern ge sig in i några exakta förutsägelser om vad som komma skall. Men det är redan känt att regeringen vill höja gränsen för hur länge man får stanna kvar i arbetslivet från 67 till 69 år.

– Färdriktningen är solklar. Jag tycker att det vore väldigt bra om vi fick en principöverenskommelse om att höja pensionsåldrarna den här mandatperioden, säger Ulf Kristersson.

Samtidigt vill han lyfta arbetet med arbetsmiljöproblemen, som han menar har totalt ändrat karaktär de senaste decennierna.

– En trovärdig ansats i de här frågorna är en förutsättning för att vinna trovärdighet för höjd pensionsålder.

– Vi är fortfarande så inställda på de traditionella industriella miljöerna där män slets ut och tvingades till förtidspension. Det är inte längre det stora problemet. I dag handlar det mycket mer om psykosomatiska problem inom den offentliga välfärden, som ofta domineras av kvinnor, säger Ulf Kristersson.

Han säger sig inte ha några färdiga svar på vad som ska göras men pekar på möjlighet till deltid, fysisk anpassning till olika arbetsuppgifter och psykosociala frågor.

– Det är svårt att säga exakt vilka insatser som krävs. Det första steget tror jag är att inse att det är helt andra problem än det var förut. Att det i dag är mer i offentliga sektorn än i den privata sektorn som problemen finns och att det är kvinnors arbetsplatser snarare än mäns det handlar om.

Möjlighet till deltid kan vara ett sätt att få människor att orka jobba längre. Ulf Kristersson pekar på att även de som vill fortsätta arbeta efter 65 års ålder kan ha nytta av att kunna jobba deltid.

– Men det nuvarande problemet är inte i första hand det. Det är i stället att människor inte ska behöva sluta jobba innan de ens fyllt 61 år, säger Ulf Kristersson och tillägger att han ändå gärna ser att arbetsmarknadens parter kommer överens om större flexibilitet för äldre medarbetare.

Den tredje prioriteringen han vill få med i pensionsgruppens arbete är en omvärdering av äldres närvaro i arbetslivet. Det handlar både om äldre medarbetares syn på sin egen förmåga och om att arbetsgivare kan ägna sig åt åldersdiskriminering.

– Det där måste vi komma åt. Jag hör exempel om 55-åringar som inte ombeds att följa med på personalutbildningar och 60-åringar som inte tros kunna lära sig Officepaketet. Då handlar det om vilken förväntansbild omgivningen har på de här människornas förmåga att göra nya saker.

Bakgrund: Få jobbar till 65

I gårdagens DN visade en DN/Synovate-mätning att tre fjärdedelar av dem som är i arbetsför ålder tror att de kan jobba fram till 65 års ålder. Men i själva verket är det färre än hälften av 64-åringarna som arbetar.

– Vi ser att det är extremt olika i olika segment. Det är en ökande mängd människor som i dag faktiskt har ett jobb som de tycker är intressant och som är en viktig del av tillvaron. Sedan orkar inte alla med, säger Ulf Kristersson.

– Fortfarande är det många som lämnar vid 58, 59 eller 60 års ålder, ibland i avtalspension och ibland i förtidspension. Jag tror det beror på en blandning av arbetsplatser som inte fungerar och de system vi har. Avtalspensionerna är lite problematiska när de i princip uppmuntrar människor att gå tidigt.