Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Ministern vill skärpa kraven för nystartsjobb

Ylva Johansson.
Ylva Johansson. Foto: Anette Nantell

Företagens hantering av personer med statligt betalda nystartsjobb – i dag runt 46 000 långtidsarbetslösa och nyanlända – är ett stort problem. Det anser arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som planerar skärpta krav på företag som vill ha subventionerad arbetskraft.

Nystartsjobben betalas ofta till två tredjedelar av Arbetsförmedlingen. De kräver inte – i motsats till alla andra anställningsstöd – att arbetsgivaren har kollektivavtal eller erbjuder likvärdiga villkor, inte bara vad gäller lön, utan också för tjänstepension och försäkringar.

Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tänker snarast ändra reglerna så att nystartsjobben följer kollektiv­avtalet och ger samma villkor som andra anställningsstöd.

– Det räknar jag med ska leda till en viss självsanering. Dessutom ska Arbetsförmedlingen vara skyldig att lyssna mycket mer på fackens varningar för oseriösa företag än vad förmedlarna har gjort hittills, säger Ylva Johansson till DN.

Nystartsjobben utnyttjas i stor skala i stället för andra subventionerade anställningsformer som ställer högre krav på företagen, det har bland andra Riksrevisionen visat. Dessutom varnar både arbets­givare och fack för att den sunda konkurrensen sätts ur spel när många före­tag inom till exempel hotell och restaurang, handeln, städning, taxi, lager och industri satt i system att utnyttja olika anställningsstöd. Det har förekommit fusk med lönenivåerna för nystartsjobb, för att företag ska få ut högre subventioner.

– Det har inte funnits något tak för lönerna, vissa företag har fått subventioner på löner upp till 50 000 kronor i månaden helt vansinnigt, säger ministern, som sänker taket till 22 000 kronor.

Dessa åtgärder kan regeringen vidta utan stöd från allianspartierna i riksdagen, understryker Ylva Johansson.

Som DN tidigare avslöjat har svenska arbetsgivare i dag 174 000 personer i jobb där Arbetsförmedlingen betalar minst halva lönen med skattemedel, nära 46 000 av dem i nystartsjobb. Under alliansregeringen ökade de skattefinansierade lönesubventionerna till privata företag kraftigt, särskilt sedan Arbetsförmedlingen började göra reklam för rea på arbetskraften via utskick till arbets­givare.

I flera branscher har det blivit svårt att få jobb utan en påse pengar från Arbetsförmedlingen. Nya arbetslösa med fräscha bidrag slår ut arbetslösa vars bidrag börjat sina, och konkurrensen snedvrids så att företag som inte utnyttjar bidragsjobben riskerar att gå omkull. I dag avstår runt hälften av alla städföretag från att delta i offentliga upphandlingar eftersom de inte kan konkurrera med bolag som dumpar timpriserna med hjälp av en mycket stor andel bidragsanställda.

För att stoppa snedvridningen av konkurrensen efterlyser flera fack och arbetsgivarorganisationer en begränsning av hur många bidragsjobbare en arbetsgivare kan få ha inom en viss tidsperiod, till exempel högst 10 procent av de anställda.

Ylva Johansson tycker att kvotdiskussionen är berättigad.

– Det är bra att den förs. Men jag är inte beredd att säga att vi ska gå den vägen, för det finns sociala före­tag som bygger sin verksamhet på att anställa personer med funktionsnedsättningar, och de har en stor andel anställda med lönebidrag.

Li Jansson, arbetsmarknadsekonom på tjänsteföretagens arbets­givarorganisation Almega, är kritisk till Ylva Johanssons skärpta krav, som hon tror leder till färre nystartsjobb.

– Grundinställningen bör vara att man är så generös som möjligt med vilka företag som tillåts ta emot de här personerna.

Hon tycker inte att lönetaket ska sänkas till 22 000 kronor.

– Nystartsjobb kan ge möjlighet att komma tillbaka även i mer avancerade jobb med högre lön.

Fakta. Så ska nyanlända få arbete snabbare

Ylva Johanssons mål är att nyanlända ska ut i jobb inom högst två år, i stället för dagens i snitt sju.

Vägen dit kan gå via fler subventionerade instegsjobb, med praktik och tillhörande svenskundervisning. I det arbetet ska fack och arbetsgivare bjudas in att spela en större roll. Den förra regeringens etableringslotsar ska bort.

Många privata arbetsgivare uttrycker stort intresse för de flyktingar som nu kommer från bland annat Syrien.

Flera fackförbund, särskilt på Sacosidan, driver redan lyckade mentorsprojekt.

Detta är nystartsjobb
• är sysselsatta i nystartsjobb.

• är sysselsatta i nystartsjobb. 52 procent av dem är utrikesfödda. En arbetsgivare som anställer en person som är nyanländ eller har varit sjukskriven eller arbetslös i minst ett år får dubbla arbetsgivar­avgiften, upp till 63 procent av lönen, betald lika länge som arbetslösheten har varat, upp till fem år (tio år för personer i åldern 55+).

Är personen 21–26 år och har varit arbetslös mindre än ett år får arbetsgivaren 31,42 procent.

Arbetsgivaren ska betala avtals­enlig lön, men behöver inte betala pension och försäkringar som ingår i kollektivavtalet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.