Andelen problemlån i Estland sjönk marginellt i september jämfört med augusti enligt centralbanken i Tallinn.
I slutet av september uppgick andelen lån där betalningar dröjt mer än 60 dagar till 6,4 procent. I slutet av augusti var nivån 6,5 procent.
Samtidigt manade Christoph Rosenberg, chef för Internationella valutafondens (IMF) delegation i Tallinn, den estländska regeringen att vidta fler åtgärder för att få ned budgetunderskottet i syfte att klara kraven för att få införa euron.
Estlands ekonomi väntas krympa med 14,5 procent i år och flera års hög inflation har ersatts av sjunkande prisnivåer och växande budgetunderskott.
Årets estländska budgetunderskott beräknas till 4 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Bland kraven för att få införa euron, angivna i Maastricht-fördraget, finns ett tak på underskottet på 3 procent av BNP.
Estlands regering siktar på att införa euron 2011 efter att fått ned underskottet till 3 procent nästa år.
Banksystemet i Estland kontrolleras till största delen av svenska storbanker med SEB och Swedbank i täten.
Den totala utlåningen i Estland krympte med 4 procent jämfört med ett år tidigare till 248 miljarder estniska kronor (motsvarande 163 miljarder svenska kronor).