Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Minusräntan: ”Det finns ingen undre gräns”

Japans vice centralbankschef Hiroshi Nakaso var inbjuden talare vid Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i Stockholm. Både han och Sveriges riksbankschef Stefan Ingves, som också var på plats på IVA, anser att det finns utrymme att sänka minusräntan ytterligare.
Japans vice centralbankschef Hiroshi Nakaso var inbjuden talare vid Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, i Stockholm. Både han och Sveriges riksbankschef Stefan Ingves, som också var på plats på IVA, anser att det finns utrymme att sänka minusräntan ytterligare. Foto: Thomas Karlsson

Minusräntan går att sänka ytterligare. Någon undre gräns för hur långt man kan gå finns inte. Det är Japans vice centralbankschef Hiroshi Nakaso och riksbankschefen Stefan Ingves överens om.

Likheterna mellan Sverige och Japan är fler än man kanske skulle tro.

Också japanska centralbanken har numera minusränta, även om den ligger på –0,10 procent – mot Riksbankens –0,50 procent.

Japan har likaså erfarenhet av bankkris sedan början av 1990-talet. Men en skillnad mot Sverige är att japanerna var långsamma att bekämpa krisen och i stället fastnade i långvarig deflation, alltså fallande priser.

Numera har ändå båda länderna ett gemensamt problem: hur ska man få upp inflationen till målet på 2,0 procent?

Japanske vice centralbankschefen Hiroshi Nakaso har därför mycket att säga en svensk publik. Det märks när han talar vid Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och kommenteras av riksbankschefen Stefan Ingves.

– I Japan började vi med negativ ränta strax efter senaste årsskiftet. För oss är syftet att ändra allmänhetens förväntningar. Trots att vi numera har viss inflation är många japaner inställda på att priserna ska sjunka, framhåller Hiroshi Nakaso.

– Vi har liknande utmaningar och jag välkomnar Japan till minusränteklubben, replikerar Stefan Ingves.

Ingen av dem ser några tekniska hinder för att gå ännu längre med minusränta. Det blir i stället enbart en fråga om vad läget i ekonomin motiverar.

– För Japan handlar det om att få lönerna att börja stiga, så att det uppstår ett tryck uppåt på priserna. Vi har en låg arbetslöshet på strax över tre procent. Men trots detta hålls löneökningarna tillbaka av att allmänheten fortfarande väntar sig deflation, säger Hiroshi Nakaso till DN.

Han anser att centralbanken med hjälp av minusräntan klarar sin del i vad som kallas Abenomics, efter Japans premiärminister Shinzo Abe.

Under sina tre år vid makten har Abe försökt få i gång ekonomin och då talat om tre pilar, där penningpolitiken är en. Tidigare har centralbanken drivit ner yenens växelkurs och underlättat för exporten, men på senare tid lyckats sämre.

– Nu behöver mer göras på andra håll, förklarar Hiroshi Nakaso som dock inte vill kommentera regeringens planerade höjning av momsen.

Regeringens finanspolitik är den andra pilen, men momshöjningen kan leda till dämpad köplust och är kontroversiell. Hellre talar Hiroshi Nakaso om den tredje pilen: regeringens strukturpolitik.

– Där är man på rätt väg, men mer behöver göras. Premiärminister Abe är engagerad i att bygga ut barn- och äldreomsorgen, så att fler kvinnor ska kunna yrkesarbeta.

– Det är viktigt för Japan som har en krympande befolkning, med allt lägre andel i yrkesaktiv ålder. Antalet kvinnor i arbetslivet har nu gradvis blivit större, men många av dem avstår från att få barn.

Födelsetalet i Japan ligger på 1,4 barn per kvinna, vilket inte räcker för att hejda minskningen av landets befolkning. Invandring, som skulle motverka denna negativa trend, har länge varit otänkbar för flertalet japaner. Men Hiroshi Nakaso förklarar att det nu förs en diskussion om att ta in utländsk arbetskraft med yrkeskunskaper.

– Men därutöver behöver vi höja produktiviteten. Japanska industriföretag är ofta högeffektiva, men inom andra delar av ekonomin – såsom tjänstesektorn – är det betydligt sämre ställt, betonar han.

Fakta. Japan och Sverige

Många likheter mellan de båda länderna

Båda gick in i djup bankkris i början av 1990-talet, sedan en finansbubbla på fastighetsmarknaden hade brustit och bankerna gjort stora förluster.

Japan förblev länge i kris, till följd av regeringarnas passivitet när det gällde bankernas brist på kapital.

Sverige lyckades däremot med aktiva insatser, såsom att staten tillsköt kapital i bankerna, att ta sig ur krisen.

Nu har Japan och Sverige problem med alltför låg inflation, jämfört med målet som för båda länderna är 2,0 procent.

Bägge har minusränta: Japan sedan januari i år och Sverige sedan drygt ett år tillbaka.

Japanska styrräntan ligger nu på –0,1 procent och svenska reporäntan på –0,5 procent.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.