Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Modellen gynnar bara få företag”

Foto: Alamy

Ordet delningsekonomi borde försvinna. Det är inte mycket av det som får denna etikett som egentligen handlar om att dela på resurser.

Airbnb-modellens förespråkare lägger gärna fram ett idylliskt ideal: Bilar, bostäder, verktyg och gud vet allt ska hyras ut när det inte används, på en marknad som har gjorts möjlig med internets och smarta mobilers hjälp.

Vissa av tjänsterna har sådana inslag. Airbnb gör att tillfälligt tomma lägenheter blir hotellalternativ för turister, även om verksamheten i delar av USA har professionaliserats så till den grad att hela kvarter mestadels utgörs av Airbnb-lägenheter. I fallet Uber är det svårt att se något delas över huvud taget. Det är helt enkelt ett alternativ till taxi.

Det betyder inte att fenomenet saknar betydelse. Airbnb äger inga fastigheter, Uber inga bilar. Ändå är de enorma aktörer inom sina områden med nära nog global räckvidd. Deras roll är inte att göra delning möjlig, utan att lägga sig som ett förmedlande lager mellan kund och leverantör.

Leverantör? Ja, så måste man se den som utför arbetet, men som i ett mer traditionellt arrangemang hade varit anställd. Kalla det ”on demand-ekonomi”, ”F-skatteekonomi” eller vad man vill, det är relationen mellan köpare och säljare som utmanas.

I den ultimata Uber-ekonomin säljs arbets­kraft på lösvikt. På en digitalt optimerad marknad räcker ett klick i appen för att visa att man vill köpa en tjänst. På andra sidan svarar den med tid och vilja att ta sig an uppdraget. Man kan räkna med att fler marknader transformeras på samma sätt. Det kan få enorma konsekvenser för priser och tillgänglighet men framför allt för arbetslivets tillvaro.

Man kan räkna med att det kommer att utkämpas åtskilliga strider om arbetsrätt, kollektivavtal och löner. Det kompliceras dessutom rejält av att merparten av bolagen är baserade i länder långt borta, oftast på den amerikanska västkusten.

Arbete på lösviktsmodellen har gynnat några få, enorma företag som agerar globalt. Skalfördelar, enorma investeringar och starka varumärken har gjort att vi har samma Uber i San Francisco och Stockholm och samma Airbnb i New York som i Halmstad.

Man måste ta det som kallas delningsekonomi på allvar, men hålla huvudet kallt inför utopiska idéer av vad den skapar. För det handlar inte om delning. Det handlar om prispress, en förändrad arbetsmarknad och att ett fåtal före­tag lägger under sig marknader som tidigare dominerats av lokala aktörer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.