- Den enorma utlåningen har ökat bubblorna på aktie- och bostadsmarknaderna. Det är två enorma problem. Ett tredje är inflationsrisken - men när det spricker är svårt att säga. Man vet aldrig när en vulkan får utbrott, säger Lei Chengyao, ekonomiprofessor vid Renmin-universitetet i Peking, till TT.

Sedan regeringen för ett år sedan sjösatt ett gigantiskt stimulanspaket värt motsvarande 4.000 miljarder kronor har den kinesiska ekonomin tagit fart igen. Industriproduktionen och den inhemska efterfrågan är stark, och BNP-tillväxten beräknas bli 8,5 - 9 procent i år.

Mitt i finans- och konjunkturkrisens mörker ser västvärldens politiker och ekonomer en hoppingivande gryningen i öster.

Men professor Lei är mera svartsynt. Stimulanserna har fått i huvudsak statsägda banker att ge lån som motsvarar 30 procent av BNP. De har gått till stats- och kommunalägda bolag. Och där är produktiviteten och effektiviteten låg, påpekar Lei - som tror att mycket av lånen är förlorade.

- Centralregeringen kommer att tvingas lösa ut dem.

Också Yi Xianrong, en aktad ekonomiprofessor vid Kinesiska akademin för samhällsvetenskap, ser bubblor och mörka moln. Han påpekar att en stor del av lånen matats in i storstädernas fastighetsmarknader.

- Där finns de stora riskerna. Redan före stimulanserna var priserna onormalt uppdrivna, och nu blir bubblan bara större och större. Vi använder inte riktiga pengar. Hur ska så stora lån kunna återbetalas?, frågar sig Yi.

- Om regeringen hade förstått problemet hade de använt skatterna som verktyg, men nu används bara lånen för att driva upp BNP, fortsätter han.

Stimulansernas andra steg ska nu gå till privata företag och investeringar. Men här sitter regeringen i ännu en rävsax. Att genom statsägda banker låna ut till sig själv i offentligt ägd verksamhet anses ändå långt mycket säkrare än att låna ut till det privatägda.

- Det är ännu mera riskfyllt, säger Lei.

En annan obalans är Kinas enorma överskott i handeln med USA och EU. Under sitt Kinabesök nyligen pressade USA:s president Barack Obama på för att få Kina att höja värdet på sin valuta, yuan, och därmed jämna ut handeln. De kinesiska ledarna mötte kravet med tystnad.

På onsdagen kom uppgifter om att Kina planerar att göra yuankursen något mera flexibel, men fortfarande bara inom ramen för den bindning yuanen har till en korg av andra valutor, där USA-dollarn är tyngst.

Lei Chengyao påpekar att Kina också har cirka 2 000 miljarder dollar i sin reserv av utländsk valuta. Mycket ligger i amerikanska statspapper, som USA betalar låg ränta på. Därmed lånar Kina ut pengar till USA väldigt billigt.

- Kina borde reformera sitt system med utländsk valutareserv, göra den mera flexibel och dessutom låta yuanen flyta helt fritt, säger Lei.