Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Motor

Bensin av skogsrester hett spår för Preem

Efter framgångarna med biodiesel av tallolja är Preem redo för nästa stora steg – syntetisk bensin gjord av skogsrester.
– Vi har gjort lyckade försök i mindre skala. Tekniken fungerar. Vi är beredda att gå vidare. Men för att ta steget full ut måste vi ha klara politiska spelregler, säger Preems vd Petter Holland.

Preem, som är Sveriges största drivmedelsbolag, lanserade för tre år sedan Evolution diesel. Det var världens första gröna dieselblandning gjord av tallolja, en rest från skogsindustrin.

Evolution diesel innehåller i dag upp till 35 procent förnybara råvaror, i huvudsak tallolja. Även andra råvaror kan användas. Bränslet har samma kemiska egenskaper som vanlig diesel och går under samlingsnamnet HVO, hydrerade vegetabiliska oljor.

Enligt Energimyndigheten är talloljediesel det alternativa bränsle som ger högst miljönytta. Det kan blandas in i fossil diesel i vilka proportioner som helst utan krav på modifieringar av bilar eller tankställen.

Nästa steg i Preems långsiktiga strategi att växla över från fossilt till förnybart är biobensin. Processen liknar den som biodieseln framställs i. Råvara är lignin, ytterligare en restprodukt i pappers- och massaindustrin. Till skillnad från tallolja, som finns i begränsad mängd, är tillgången till lignin mycket stor.

Peter Holland, som är norrman, gör paralleller till oljan i Norge.

– I Norge är varenda människa medveten om landets väldiga oljetillgångar och vad de betyder för att säkra välståndet på lång sikt. Sverige sitter på enorma energirikedomar i skogen, men ni verkar inte vara riktigt på det klara med det.

– Potentialen är enorm. Försiktigt räknat kan vi använda mellan 1 och 2 miljoner ton lignin årligen. Det motsvarar ungefär 20–30 procent av den totala tillgången i Sverige, säger han.

Två miljoner ton lignin skulle ge närmare 2 miljoner kubikmeter bensin. Det ska jämföras med den totala årsförbrukningen i Sverige på under 4 miljoner kubikmeter.

– Det här är lågt räknat och då behöver inte energiproduktionen i massabruken påverkas. Pappers- och massabruken har i dag för mycket lignin, den skapar flaskhalsar i processerna. Om vi tar hand om överskotten kan de öka kapaciteten och vi får en win-win-situation, säger Petter Holland.

De försök med syntetisk bensin som Preem gjort i mindre skala visar att tekniken fungerar. Med hjälp av en katalysator, hög värme och högt tryck omvandlas molekylerna på ett sätt som motsvarar bensin. Den gröna bensinen kan blandas i fossil bensin i vilka proportioner som helst. Därmed behövs inga särskilda flexi-fuel-bilar, inga särskilda pumpar.

– Det är avancerad kemi, men ingen raketforskning precis. Vi ser inga större utmaningar att gå vidare till storskalig produktion, säger Petter Holland.

Hur stora investeringar krävs för det och vilken tidshorisont?
– Vi har redan satsat 300 miljoner kronor på att fördubbla kapaciteten för HVO i Göteborg. Ska vi gå vidare med bensinsatsningen blir det antagligen först i vårt raffinaderi i Göteborg, men även Lysekil kan bli aktuellt. Det handlar om en mycket stor satsning, uppemot en miljard kronor. Får vi klara spelregler och trycker på knappen i dag borde vi vara i produktion om ett par år.

Vad krävs för att ni ska ta det steget.
– Lagar! Jag har med stor tillfredställelse lyssnat till både alliansen och oppositionens Stefan Löfven (S). Löfven lyfter fram skogen som vår stora energikälla och alliansen lovar total skattefrihet för syntetiska bränslen, även bensin. Mycket lovande signaler, säger han.

Vad kommer bensinen att kosta?
– Svårt att ange mer exakt i dag, men fördyringen handlar om högst några tiotals ören per liter.

Hur påverkar det här etanolen och E85?
– Vi har ju gjort stora investeringar i det. Vi behöver även de spåren som alternativ i övergången till fossilfrihet, det enda förtar inte det andra.

– Fokus måste ligga på hur stora utsläppsminskningar respektive bränsle ger. Vår talloljediesel är överlägsen, vilket också Energimyndigheten bekräftar. Den ger utsläppsminskningar på cirka 90 procent. Detsamma gäller för lignin.

– Och vi ser nu långt större potential i motsvarande bensinsatsning när vi väger in tillgången till råvara, säger han.

Preem är ett drivmedelsbolag. Många förknippar det med övriga aktörer bland världens oljebolag. Men Preem har inga egna oljekällor och därmed inget egenintresse för någon fossil vurm. Tvärtom – analysen är att ett skifte till förnybara drivmedel är den enda långsiktiga vägen framåt.

– Jag har 27 år bakom mig i branschen. De flesta av våra konkurrenter, inte minst på den internationella marknaden, är helt fossila i sitt tänkande. När de vaknar upp om ett antal år kommer de att finna att vi ligger 10–15 år före dem i omställningen.

– Jag kanske upprepar mig, men ni svenskar förstår inte riktigt vilka enorma värden ni sitter på. Norges olja ligger under havsbotten. Er olja står i skogen. Ni har bland de största tillgångarna i hela EU och våra uttag handlar om att ta tillvara restprodukter i en liten, hållbar omfattning.

– Även skogsnäringen vinner på det eftersom den får ytterligare ett ben att stå på, säger Petter Holland.

4 snabba om skogsbränsle

Vad är HVO-diesel?

Samlingsnamn för hydrerade vegetabiliska oljor som processats och fått samma egenskaper som fossil diesel. En vanlig råvara är tallolja från den svenska skogen.

Hur bra är det för miljön?

Enligt Energimyndigheten ger HVO av tallolja, som Preem säljer, den högsta minskningen av växthusgaser av alla biodrivmedel – 89 procent. Preems konkurrenter säljer HVO av andra råvaror, som slakteriavfall och raps, som har något lägre reduktionseffekt. Motsvarande siffra för etanol av vete (som ersätter bensin) är 65 procent.

Hur ska motsvarande bensin av skogsrester framställas?

I princip kan man processa fram bensinmolekyler ur allt levande organiskt material. Preem vill använda ligninet, som i likhet med svartlut är en biprodukt i massaprocessen.

Blir det lika bra för miljön som HVO?

Det bör nå motsvarande höga värden. Och potentialen är mycket större eftersom tillgången till lignin är mångdubbelt högre än för tallolja.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.