Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

När fritidshuset blir en fälla

Många är beredda att köpa pyttesmå ruckel till sommarstugor för att läget är fantastiskt medan andra värdesätter ett välbyggt och ombonat fritidshus. Ofta slits sommarstugan mycket hårdare än ett vanligt hus och det finns många fällor för den ovane köparen.

– Man ska använda alla sinnen när man köper sommarstuga så man upptäcker fukt och andra skador, säger Lars Johansson, byggtekniker på Villaägarnas Riksförbund.

Den största fritidshusfällan stavas fukt. Den som går i köptankar bör vara extra uppmärksam på fukttecken som i längden kan leda till mögel och röta.

Det första man kan undersöka när man är ute och letar efter fritidshus är marken närmast huset. Det är inte bra om den sluttar ned mot huset eftersom risken är stor att vatten rinner ner mot huset och gör det fuktigt.

Om stugan har källare eller souterräng är det viktigt att den har utvändigt fuktskydd. Det består av tre delar och är mer konkret än det låter. Det ska finnas ledningar som avleder regnvattnet från husets tak, till exempel stuprör och hängrännor. Dessutom dränering som hindrar vatten från att komma i kontakt med källaren. Slutligen behövs också ett fuktskydd. I nyare hus handlar det ofta om värmeisolering och i äldre hus användes ofta kall asfalt.

Ta också en titt på taket. Takpannor i sig är inte vattentäta utan bara avvisande. Se därför till att pappen under pannorna är hel så det inte regnar in. Kolla att pannorna är hela och att de ligger på plats. Se upp med platta och låglutande tak som inte är någon smart konstruktion eftersom snö och vatten samlas på taket och det lätt blir skador.

Vinden är ett annat ställe som lätt blir en fuktfälla. Den är beroende av en fungerande ventilation. Om det är stora läckage mellan den varma insidan på huset och det kalla yttertaket bildas lätt kondens som blir till mögel på vinden. (Om vinden är tilläggsisolerad ökar risken för kondens.)

Se till att fasaden är hel och låt annars täta sprickor så inte vatten rinner in.

Det är ganska vanligt med krypgrund på fritidshus. Det betyder att huset är byggt på en kantbalk och att det är luft mellan marken och huset. Härunder bör man kontrollera så det inte bildats svamp eller mögel.

– De kritiska månaderna är juli, augusti och september då vi ofta har varm, fuktig luft på dagarna. När den varma fuktiga luften kommer in i den kalla krypgrunden, bildas det lätt en massa kondens i krypgrunden, säger Lars Johansson.

Är det värt att besiktiga ett fritidshus?

– Ja det tycker jag absolut eftersom sommarstugor hanteras hårdare än ett vanligt hus. Det är till exempel vanligt att man bara har det uppvärmt under en viss period av året.

Andra situationer att ta ställning till är bland annat dimensionen på avloppet, om huset har egen brunn och uppvärmningssystemet.

– Här måste man ta ställning till hur man tänkt använda huset. Ska det bara användas sommartid är det kanske ett mindre problem med ett sämre värmesystem men ska det åretruntanvändas måste man tänka över det, säger Lars Johansson.

 

Fakta: Tänk på det här innan du köper

Vatten

Hur är det med vatten? Finns egen brunn, är det kommunalt vatten eller kanske en föreningsägd brunn? Är det sjövatten eller dricksvatten? Är dricksvattnet tjänligt? Alla brunnar har inte tillräcklig vattenkvalitet? Finns det tillräckligt med vatten för dina behov? Att sitta med en sinande brunn under semestern är inte roligt.

Avlopp

Vad är det för avloppslösning? Om det är utedass, hur funkar det med latrintömning? Finns det en nedgrävd tank som ska tömmas, trekammarbrunn, kommunalt avlopp eller någon annan lösning? Om det inte finns kommunalt avlopp, finns det i så fall planer för detta i kommunen? Det kan vara avgörande om du tänker dig att bo permanent i fritidshuset på sikt. Om du tänker dig en renodlad sommarstuga och det finns planer på kommunalt vatten och avlopp får du räkna med stora investeringar för anslutningen. En billig stuga kan bli dyr.

Bygget

Finns bygglov för fritidshuset? Du tar en stor risk om du köper en stuga som är ett svartbygge. Hur är skicket på taket, fasaden, fönstren, grunden och eventuella våtrum? Det kan bli dryga renoveringspengar om skicket på det mest nödvändiga är dåligt. Ligger stugan inom detaljplanelagt område? Kolla med kommunen om det finns några planer för området och vad som gäller om du till exempel vill bygga om eller till. Det finns områden med restriktioner och missa inte att söka bygglov om det krävs för det du vill göra.

Styggelser

Finns det något som tyder på att det finns fukt eller mögel i stugan? Finns det risk för att det är radon i huset? Brukar det komma in möss eller har det varit några andra skadedjur i fritidshuset? Hur är det med skorsten och eventuella eldstäder? Är det godkänt att elda? Annars täcker inte försäkringen om huset brinner upp! Rinner regnvattnet bort? Kolla att det inte finns risk för översvämningar eller vattensamlingar vid huset i källaren.

Servitut

Vilka servitut finns? Ett servitut är något som ger dig eller någon annan rätt till något. Om du har servitut på en brygga får du alltid använda den. Men grannen kan också ha servitut på en brygga som ligger inom ”ditt revir”. Kolla också vad som gäller för vägar och vatten. Det är sådant som det också kan finnas servitut på.

Socialt

Hur är grannarna? Finns det någon som du delar något med, till exempel en brygga eller väg, som du bör komma överens med? Finns det någon permanentboende i närheten som kan hjälpa dig att titta till stugan om det skulle behövas?

Om du har barn, finns det fler barn i området? Går det någon kollektivtrafik till stugan? Har mobilen täckning, eller måste du ha en vanlig fast telefon? Förväntas du delta i gemensamt arbete i en sommarstugeförening?

Om sommarstugorna ligger tätt och du tänker snickra hela semestern, finns det några regler som strider mot det? Det finns områden där det är förbjudet att bygga under till exempel juli. Det kan också finnas andra områdesregler.

Källa: DN.se

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.