Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Näringslivet hoppas tälja guld i Iran

Irans president Hassan Rouhani tillsammans med sin italienska motsvarighet Sergio Mattarella i Rom.
Irans president Hassan Rouhani tillsammans med sin italienska motsvarighet Sergio Mattarella i Rom. Foto: Alberto Pizzoli/AFP

Svenskt näringsliv skymtar en guldgruva när den iranska marknaden öppnar upp. Men konkurrensen är hård. Den iranske presidenten Hassan Rouhani väntades teckna kontrakt med italienska företag värda upp emot 158 miljarder kronor när han besökte Rom på måndagen. 

Med nästan 80 miljoner invånare och stora uppdämda behov efter år av sanktioner riktar nu företag i hela Europa blickarna mot Iran. Svenskt näringsliv är inget undantag. 

– Vi har företag som ringer hit varje dag, säger Stefan Karlsson, chefsanalytiker vid Exportkreditnämnden (EKN) som försäkrar exportföretag och banker mot risken att inte få betalt i exportaffärer.

Han konstaterar att Iran historiskt har varit en viktig handelspartner för Sverige och räknar med att svenska företag kan dra fördel av det när marknaden öppnar upp sig. 

Cherif Sayed, regionchef för Mellanöstern och Nordafrika vid Business Sweden, instämmer. 

– Svenska företag har stora chanser att slå sig in på marknaden till följd av att vi historiskt har ett gott rykte i Iran. Flera företag stannade kvar trots sanktionerna, det ger oss en stark fördel jämfört med våra konkurrenter, säger Cherif Sayed.

Och hård konkurrens får svenska företag räkna med. På måndagen inledde den iranske presidenten Hassan Rouhani en Europa-turné med besök i Rom. Resan kommer vara inriktat på affärer och enligt Reuters ligger kontrakt värda upp emot 17 miljarder euro färdiga att undertecknas bara i Italien. Dessutom har franska flygplanstillverkaren Airbus skrivit under med Iran om försäljning av 114 plan, skriver Financial Times. 

Men Cherid Sayed tror att Sverige ligger väl till och räknar med att svensk export till landet, som var 2 miljarder 2014, kan sexfaldigas inom några år. 

– Jag har ju ingen spåkula. Men inom fem år tror jag att exporten kan uppgå till 12-13 miljarder kronor, säger han. 

Foto: AFPIrans president Hassan Rouhani med sin italienska motsvarighet Sergio Mattarella. Foto: AFP

För att underlätta för svenska företag kommer Business Sweden att öppna ett kontor i Iran i början av året. Cherif Sayed räknar med att landet kommer ha ett stort behov av investeringar i infrastruktur, olja och gas, gruvindustrin och transportbranschen. Även telekom- och hälsovårdsbranschen bedöms ha stora möjligheter. Det exakta värdet på den iranska marknaden är svårt att uppskatta. Men enligt Sayed pratas det om projekt på flera hundra miljarder dollar.

Samtidigt understryker flera som DN har pratat med att det kan ta tid innan den iranska marknaden tar riktig fart. Ett låg oljepris och svag valuta gör att man startar i uppförsbacke. 

– Vi är försiktigt optimistiska, men det kan ta lite tid innan den iranska ekonomin drar i gång på allvar, säger Hans-Åke Danielsson, presschef på Scania.

Lastbilstillverkaren har länge varit aktiv i Iran och samarbetar med ett företag som monterar bussar och lastbilar på plats. 

– Nu kommer pengar in i landet igen och vi hoppas på ökad försäljning. Men hur lång tid det tar är svårt att säga. Ekonomin är svag och det är inte som att trycka på en knapp. Men i takt med att det tar fart finns förutsättningar för att landet återigen kan vara en av våra 5-10 största marknader, säger Hans-Åke Danielsson. 

Fakta. Iran sanktioner

FN:s säkerhetsråd beslutade om sanktioner mot Iran 2006. Anledningen var misstankar om att landet utvinner uran med syftet att tillverka kärnvapen.

Sanktionerna har slagit hårt mot hela ekonomin. Banktransaktioner har fryst inne, vilket lagt en våt filt över handeln med andra länder.

I april kom Iran efter förhandlingar med USA och EU överens om att tillåta observatörer i landet som kan kontrollera att kärnvapen inte tillverkas.

Enandet ledde till att sanktionerna lyftes 16 januari.

Läs mer. Efter sanktionerna