Hans egen organisation är en av de stora aktörerna i Almedalen, men den gamle lobbyisträven Larsson tycker inte att det är självklart att Svenskt Näringsliv ska vara med i Visby nästa år, fast det är ett valår och de flesta anser att det är då det är verkligt viktigt att vara med och slåss om medieutrymmet.
- Ska man vara med i Almedalen 2006 måste man ha något riktigt jävla begåvat att komma med. Många tror att det är tiden före ett val som är avgörande, och att tiden efter valet inte är så viktig. Så är det inte, slår han fast.
Janerik Larsson har ett långt förflutet inom Saf, först på Saf-tidningen (som dess chefredaktör fick han Stora journalistpriset) och sedan i själva organisationen. Efter ett elvaårigt uppehåll är han sedan en månad tillbaka i arbetsgivarnas högkvarter, nu som en av tre vice vd:ar hos Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström.
Från tjänsterummet på sjunde våningen hörs hawaiiansk musik, inte Yngve Stoor utan Keola Beamer som spelar slack key guitar på en cd som Janerik Larsson har fått av DN:s förre chefredaktör Hans Bergström. Han tycker att den är avkopplande men stänger artigt av när vi ska samtala.
Janerik Larsson måste ha Sveriges längsta cv. Det finns ingen möjlighet att här ge en fullständig bild av vad han har gjort, men en del av hållplatserna på hans slingrande bana heter Timbro, Kinnevik och Kreab. Han har skrivit ett tjugotal böcker och två politiska thriller tillsammans med K Arne Blom. Han har, som engelsmännen säger, haft sina fingrar i varenda paj av vikt som har bakats i Sverige under de senaste trettio åren - men hela tiden har han på något märkligt sätt lyckats hålla sig utanför rampljuset.
"Jag är bara en blyg pojke från Skåne", skriver han när vi växlar några mejl som förberedelse för intervjun.
Janerik Larsson föddes i Helsingborg och växte upp i Höganäs, där hans pappa var gymnasieingenjör och aktiv i Sif. I en av sina sällsynta intervjuer har han sagt att han hatade bruksmiljön.
Under gymnasietiden började han skriva i Kvällsposten och där fick han ett reportervikariat efter lumpen. Ögonen lyser på den gamle journalisten när han berättar hur han ryckte ut på trafikolyckor och extemporerade texten i telefon till hemmaredaktionen.
Mycket av det han har gjort genom åren har grundats på ett journalistiskt "tänk". Han är en skrivande person men med fokus på resultat, alltid.
När det dyker upp en fråga, som exempelvis kärnkraften eller EU-medlemskapet ser han en tidslinje framför sig. Hur lång tid kommer det att ta att vända opinionen? Vilka krafter måste sättas i gång för att nå det önskade resultatet?
- En stor och mäktig organisation som Svenskt Näringsliv kan kosta på sig att tänka mycket långsiktigt.
Gamla Saf och Svenskt Näringsliv har inget mer än organisationsnumret gemensamt, säger han. Men frågor kring arbetsgivarrollen är och förblir centrala.
I vissa frågor som rör maktbalansen på arbetsmarknaden är det viktigt att organisationen som sådan sätter ner foten, "ingen annan kommer att göra det åt oss". I andra frågor, till exempel den om avskaffandet av arvs- och gåvoskatten, är det bättre om enskilda företagare uppvaktar politikerna, det ger ett trovärdigare intryck.
Janerik Larsson tror att förmögenhetsskatten också hade kunnat avskaffas om den inte hade dragits med detta olyckliga namn som skapar politiska blockeringar.
Vilket förhållande ska Svenskt Näringsliv ha till regeringen?
- Svenskt Näringsliv ska alltid ha goda relationer med alla politiska partier och med varje regering. Men vi ska stå för våra ståndpunkter och inte ge oss in på ett förhandlingsspel som innebär att vi ikläder oss rollen av politiskt parti, för det är vi inte.
- Näringslivets folk är ofta alltför undergivna i kontakten med politikerna, tycker Janerik Larsson.
- Socialdemokratiska politiker kan utan bekymmer sända ut hätska ukaser mot näringslivet på förmiddagen och sedan sätta sig ner och äta mazariner med samma näringsliv på eftermiddagen.
Företagare har svårt att förstå den politiska logiken, enligt Janerik Larsson. Näringslivets logik är att alla kan vinna. Företagare försöker hitta affären, men politikern väger in en massa andra saker, som hur budskapet passar in i hans övriga agenda, vilken chans det finns att få igenom förslaget och så vidare. Fackliga ledare har lättare att förstå att det ytterst handlar om de 349 platserna i riksdagen, något som även en intelligent och samhällspolitiskt insatt företagare som Curt Nicolin kunde missa ibland.
Vill du skrota arbetsmarknads-
lagarna?
- Det vore bra för alla om vi fick en mer flexibel arbetsmarknad. Den hårda inlåsningen på jobb som vi har i dag är tveklöst ett stort problem.
Vad tycker du om moderatledaren Fredrik Reinfeldts flört med facket?
- Domen över Reinfeldt fälls av väljarna, inte av mig.
Vilken åsikt är den mest inopportuna i dagens samhällsklimat?
- Att det måste löna sig att arbeta. Den åsikten har varit inopportun mycket länge och förblir så.