Nästan 90 procent av alla svenskar jobbar övertid, åtminstone ibland. Ju högre inkomst, desto mer övertid – och mest jobbar akademikerna. Bara 3,4 procent av akademikerna säger att de aldrig jobbar övertid och mer än hälften säger att de jobbar över utan ersättning.
– Att akademiker jobbar övertid är ett uttryck för pliktkänsla, men också för att jobbet är kul. Det är lätt att det spiller in i fritiden, säger Gunnar Wetterberg som är samhällspolitisk chef på akademikernas centralorganisation Saco.
Gunnar Wetterberg tycker att det är viktigt att framtvingad övertid blir betald.
– Jobbar man över av ambition bör man tänka sig för så att man inte kör slut på sig. Och det bör synas på lönen. Se till exempel på lärarna som har låga löner, men alltid lagt mycket egen tid på förberedelse.
Men det är inte bara akademiker som jobbar övertid. När industrin nu har hämtat sig från den förra krisen och inte vet när nästa kommer så får de anställda jobba mer övertid hellre än att man nyanställer. 95,8 procent av industriarbetarna arbetade övertid i någon utsträckning när IT-bemanningsföretaget Peak-IT frågade drygt 1.000 svenskar i maj i år.
Inom vård och omsorg är det stor skillnad på offentligt anställda, där 88,4 procent jobbar övertid, och privat anställda där 76,6 procent gör det. Det är den grupp som jobbar minst övertid inom hela den privata sektorn.
I undersökningen säger 38,3 procent av alla tillfrågade att de jobbar övertid varje vecka. I Stockholm är den siffran högre. Där jobbar 44 procent över varje vecka.
I de hushåll som har en årsinkomst över 750.000 kronor är det inte bara vanligast att jobba övertid, det är också minst vanligt att få ersättning.
Den vanligaste anledningen till att man jobbar övertid är pliktkänsla. Den näst vanligaste orsaken är låg bemanning.