Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Ekonomi

Nedgång i Kina riskerar utlösa global finanskris

Foto: Wang Zhao/AFP

En press nedåt på den kinesiska valutan yuanen riskerar att utlösa ett valutakrig. I värsta fall kan hela världsekonomin, även den svenska, återigen sänkas ner i ett krisläge. Mannen som fick kronan på fall, finansmogulen George Soros, spekulerar redan i ett ras.

Skakiga börser, oro på valutamarknaden och centralbanker som pekar på risker för sämre konjunktur. Årets inledning på finansmarknaderna har varit minst sagt turbulent.

Roten till oron? Utvecklingen i Kina, svarar nästan alla. Landet som varit världens tillväxtmotor i över ett decennium är på väg att växla ned. Nu är en del rädda att det inte bara är en inbromsning, utan en kraschlandning.

Dessutom finns risken att ledningen i Kina bestämmer sig för att försöka parera inbromsningen med en svagare valuta. Ett steg i den riktningen skedde redan i somras när ett ras på Kinabörsen skakade hela världens marknader och Kina devalverade sin valuta, yuan. Nu finns återigen ett tryck nedåt på yuanen eller renminbin som den också kallas.

– En oro på finansmarknaden i Kina kan fortplanta sig och leda till ett globalt valutakrig, säger Klas Eklund, seniorekonom på SEB som länge har följt Kina.

Skyttegravarna för ett valutakrig är redan på plats. Både svenska Riksbanken och ECB kämpar med att hålla nere sina valutor i sin iver att få upp inflationen. Med en lågt värderad valuta hoppas man att prisökningarna ska ta fart via importen. Skulle yuanen försvagas ytterligare blir Kinas konkurrenter på exportmarknaden oroade och kommer förmodligen även de att försöka trycka ner sina valutor.

Om allt detta sammanfaller är kriget i full gång.

Samtidigt kan en svag yuan vara ett välkommet bidrag till Kinas ekonomi som har slagit av på takten när försöken att balansera om från en exportdriven tillväxt till en mer hemmabaserad ekonomi inte har gått så smidigt som man planerat. I landet där välfärdssystemet är bräckligt har konsumenterna fortsatt att spara en stor del av sina inkomster. Då kan en svagare valuta hjälpa tillväxten via exporten.

Foto: APFinansmogulen George Soros, som fått både kronan och det brittiska pundet på fall, tycks säker på att Kinas valuta är på väg ner. I en intervju med Bloomberg i veckan sade han att han satsar pengar på fallande asiatiska valutor och mot ekonomier som är beroende av råvaror. Soros spådde också att en hårdlandning för Kinas ekonomi i stort sett är oundviklig.

Svaret från Kina var resolut. ”Deklarera krig mot Kinas valuta? Ha ha”, löd rubriken till en artikel i kommunistpartiets megafon Peoples Daily. ”Soros krig mot renminbin och Hongkong-dollarn har ingen möjlighet att lyckas – om det kan inte råda något tvivel”, skriver artikelförfattaren som är anställd vid handelsministeriet.

Klas Eklund ser Kinas svar som ett sätt att tala om för finansmarknaden att den inte ska driva på marknaden för hårt. Landet har trots allt världens största valutareserv och kan bromsa utvecklingen.

Samtidigt understryker han att den utveckling vi nu ser är ett resultat av att Kina börjar bli mer öppet och alltmer börjar likna marknadsekonomierna i väst. Men politiken har dock inte hängt med.

– Det vi ser när det gäller valutan, börsen och kapitalflödena är en storts konflikt mellan marknad och politik. Kina håller på att släppa marknaden fri. När den springer för långt griper staten in med tung hand för att stoppa börsfall och trycka valutan åt önskat håll. Men egentligen visar det här att Kina har tagit stora steg med marknadsekonomi och att det inte längre är lika lätt för att staten att gripa in och peka med hela handen.

Han pekar på att Kina har avreglerat kapitalflödena.

– Det gör att Kina ställs inför precis samma dilemma som regimer i väst. Du kan inte samtidigt styra växelkurs, räntor och ha en öppen kapitalbalans. Det är svårt att acceptera, det gör inte länderna i väst heller, det är det som det så kallade valutakriget handlar om.

Läs mer: Hårda politiska tag i vägen för fri marknad

Frisläppandet av kapitalbalansen har lett till att kapital flödat ut ur Kina och pressat valutan. Det handlar om både kapitalflykt och investeringar utomlands. Om Kina lät marknaden styra helt hade valutan fallit snabbare, konstaterar Eklund.

– Där har vi en global risk. Om centralbanken låter yuanen falla snabbare så drabbar det konkurrenskraften för handelspartners i Asien och kan påverka penningpolitiken i resten av världen.

Han konstaterar att ECB har flaggat för ytterligare lättnader i penningpolitiken för att hålla euron svag och Riksbanken har gett Stefan Ingves befogenhet att intervenera på valutamarknaden.

– Skulle den här osäkerheten fortsätta kan man inte utesluta att den amerikanska centralbanken bromsar den höjningsfas man har inlett. Då är vi tillbaka på ruta ett med osäkerhet om vart centralbanker är på väg och risk för ett valutakrig. Det är det som gör mig nervös, säger Eklund.

Foto:

En lägre yuan påverkar inte bara världens valutor utan även råvarupriset. Exempelvis är Kina en stor anledning till att oljepriset har sjunkit så kraftigt. Svag valuta och lägre tillväxt gör att efterfrågan har minskat.

Kina kan tyckas långt bort. Men även Sverige skulle drabbas om oron där leder till en sättning i världsekonomin. Svenska företag skulle få svårare att exportera och färre jobb skapas. Dessutom förlorar alla som sparar på börsen, exempelvis pensionssparare, på ytterligare fall.

Fakta. Kinas ekonomi

6,9 procent låg Kinas BNP-tillväxt på förra året. Det var den lägsta på 25 år. I över ett årtionde hade Kina tvåsiffriga tillväxttal.

Kinas ekonomi är världens näst största efter USA:s. Men mätt i BNP per capita hamnar man dock först på 75:e plats i världen. Det trots en snabbt växande medelklass.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.