De svenska hushållens ökande skulder och statens låga investeringar oroar EU-kommissionen.
Samtidigt får sex euroländer räkna med dyrare lån sedan de fått sina kreditbetyg sänkta.
Sverige är ett av tolv länder som EU-kommissionen nu ska syna närmare eftersom kommissionen anser att de visar upp ett eller flera oroande tecken i ekonomin. Kommissionen har tittat närmare på sådant som bytesbalans, hushållens skulder, förändring av exportandelar, löner och produktionskostnader.
Kommissionen ser flera bekymmer i den svenska ekonomin. Det största är att den privata sektorn och hushållens skulder har ökat kraftigt, något som anses bero allra mest på att bostadspriserna har rusat i höjden de senaste femton åren.
Men finansminister Anders Borg (M) är inte så oroad.
– I dagsläget skulle jag inte framhålla det som ett stort problem. I dag är det mer oroande att vi har haft en inbromsning i världsekonomin och att vi behöver få tillbaka efterfrågan i svensk ekonomi, säger Borg till TT.
Borg påminde om att en del redan gjorts för att inte framkalla en ny låneexplosion.
Kommissionen anser också att ett varaktigt, stort överskott i bytesbalansen, något som Sverige haft, kan vara ett problem. Det kan bland annat bero på för små investeringar i Sverige, tror kommissionen. Borg anser inte att överskott i bytesbalansen är ett problem.
Sverige löper dock ingen, under överskådlig tid, risk att få kreditbetyget sänkt av någon eller flera av de tre stora kreditvärderarna, S&P, Moodys eller Fitch. Det är ett öde som redan drabbat en rad andra europeiska länder, då i första hand ett flertal euroländer. Efter S&P:s sänkning för en månad sedan sänker nu Moodys betyget för sex euroländer och varnar tre till, däribland Frankrike och Storbritannien.
För Sverige kan sämre betyg för andra betyda ännu mer gynnsamma lånevillkor när pengar ska lånas upp – den ränta som Sverige behöver erbjuda har sällan varit lägre än nu.
– Ser man bara till nedratingen kan det vara positivt för svenska räntor. Vi är ett av få länder som inte berörs av det här och de som vill placera i statsobligationer av högsta kreditkvalitet. . . det blir liksom färre länder kvar att välja på och Sverige är ett, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB.
Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, säger att nedgraderingen inte kom oväntat.
– Vi har ett läge där statsskulderna i många länder fortsätter att växa, säger Bergqvist och tillägger att det också finns tvivel om den politiska handlingskraften i en rad länder.