Räkna med kaos på finansmarknaden om den grekiska regeringen förlorar vid dagens förtroendeomröstning. Banker går omkull, börsen sviktar och oron för spridning till övriga krisländer ökar. Men de flesta tror att en upprepning av 2008 års djupa globala kris går att undvika.
Greklands politiska oförmåga att skapa enighet kring ett femårigt sparprogram fortsatte att skaka finansmarknaderna på måndagen. Börserna föll i hela Europa och euron tappade inledningsvis i styrka.
Det alla väntar på när resultatet i förtroendeomröstningen om
Giorgos Papandreous nya regering. Den sker i kväll. Skulle Papandreou inte få tillräckligt stöd ligger Grekland pyrt till. En uppslutning kring sparprogrammet, som inbegriper höjda skatter, lägre utgifter och omfattande privatiseringar, är ett krav för att IMF ska betala nästa del av nödlånet på 110 miljarder euro i juli. Och Grekland behöver pengarna senast i mitten av juli för att betala av på sina skulder.
– Annars kommer oron för spridning av krisen till Portugal, Irland och Spanien att öka, konstaterar Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken.
Det i sin tur betyder ytterligare kaos och nervositet på finansmarknaden. Liknande var läget 2008 när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers föll. Då fick finansoron snabbt effekter på den verkliga ekonomin. Företag slutade investera, banker slutade låna ut pengar, arbetslösheten steg och världsekonomin stannade av. Så illa tror inte Jan Häggström att det skulle bli den här gången.
– Man hade ju en rejäl övning med Lehman Brothers. Det gör att den här gången vet alla vad som behöver göras. Företag, banker och myndigheter är beredda på det här. De vet att centralbanker kan bistå genom att pumpa ut mer pengar. När Lehman Brothers föll blev det panik, folk förstod inte varifrån pengar kommer, säger Jan Häggström.
Däremot kan givetvis banker involverade i Grekland påverkas om landet måste skriva av på skulden eller ställa in betalningar. Det kan göra att de kräver mer pengar av sina aktieägare.
Den effekten blir ännu värre om den grekiska krisen sprider sig till andra skuldtyngda ekonomier som Irland och Portugal. Eller ännu värre Spanien, lika stort som de andra tre länderna tillsammans. Vanliga aktieägare påverkas redan av turbulensen på börsen.
Jan Häggström räknar med begränsade effekter på svensk ekonomi den här gången. Men skulle också Kinas ekonomi avta väsentligt i styrka, tillsammans med den amerikanska, är läget värre.
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, är relativt optimistisk om fortsättningen på det grekiska dramat.
– Vi tror att de kommer att lösa det här och undvika några större spridningseffekter. Visst finns det en risk att förtroendet för finansiella institutioner i Europa minskar och att banker blir mer försiktiga med att låna ut mot pengar. Men vårt huvudscenario är att man klarar av det här.