Vad ska du göra med pengarna? Frågan är obligatorisk när journalister ringer upp Nobelpristagarna. Svaren varierar, men summan – tio miljoner kronor – har varit densamma sedan 2001. Det blir en reell värdeminskning om man tar hänsyn till inflationen.

Förklaringen ligger i utvecklingen på aktiemarknaden, som har fått stiftelsens pengar att sjunka i värde.

– Vi styr vår utgiftspolitik utefter att de ska ligga på tre till fyra procent av det ingående värdet på kapitalet. Eftersom utvecklingen har sett ut som den gjort den senaste tiden har vi legat kvar på samma prisnivå, säger Nobelstiftelsens vd Michael Sohlman.

Samtidigt vill han understryka att den kronförstärkning som skett gör att utländska pristagare ändå får ut ungefär lika mycket pengar som tidigare.

– Det är ingen stor urgröpning som har ägt rum. Inflationen de senaste 8–9 åren har varit mindre än valutasvängningarna.

När Alfred Nobel skrev sitt berömda testamente ett år före sin död var hans tillgångar värda 31 miljoner kronor, runt 1.650 miljoner i dagens penningvärde. Nobel önskade att pengarna skulle investeras i ”säkra papper”. I början innebar det obligationer och andra typer av lågriskpapper. Men efter de två världskrigen tyckte Nobelstiftelsen att säkra papper måste omdefinieras, kapitalet höll på att urholkas totalt. På 1950-talet gav den svenska regeringen stiftelsen rätt att även investera i aktier.

I dag är de 3,1 miljard kronor som är marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar klart över Alfreds Nobels grundplåt.

Och prissumman är högre än när de första priserna delades ut 1901. Då fick de belönade 150.000 kronor var, runt 7,8 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Därpå sänktes summan i en följd av år. Allra minst ekonomisk ersättning fick de som erhöll Nobelpriset 1919, då prissumman var 133.127 kronor, runt 2,1 miljon räknat i dagens värde.

Efter att de nya reglerna införts förbättrades stiftelsens ekonomi och priset kunde börja följa inflationstakten. Från att ha varit 1 miljon kronor 1980 ökade prissumman konstant och 1991 var den uppe i samma nivå, reellt, som när det första Nobelpriset delades ut 1901. 2001 hade prissumman stigit till 10 miljoner kronor. Sedan dess har priset legat fast och därmed sjunkit i verkligt värde.

Av Nobelstiftelsens tillgångar på 3,1 miljard kronor i slutet av förra året var 71 procent placerade i utlandet och 29 procent i Sverige. 53 procent av portföljen låg i aktier, resten i olika typer av räntebärande instrument samt fastigheter.