Triton kan därefter slussa vinsterna av affären till ett skatteparadis.

Riskkapitalbolag startar fonder som de använder för att köpa upp bolag. Det var fonden Triton III som köpte Ambea, vårdkoncernen Caremas ägare, av branschkollegan 3i, i februari 2010.

Triton och dess partner KKR betalade 850 miljoner euro, drygt 8 miljarder kronor vid dåtidens växelkurs, för bolaget. Det finansierades dels genom investeringar från intresserade, dels via lån.

DN skrev i går att två av investerarna var de svenska försäkringsbolagen Länsförsäkringar och Skandia. Expressen skrev samtidigt att Ingvar Kamprads Inter Ikea gått in med drygt 700 miljoner kronor i Triton III.

Hur stora lånen är har inte DN fått besked om, men en siffra som nämnts i fackpressen är 400–450 miljoner euro, det vill säga ungefär halva köpeskillingen.

Enligt det initierade nyhetsbrevet mergermarket.com – som granskar marknaden för företagsköp – väckte Tritons och KKR:s planer stort intresse hos internationella banker.

Men mergermarket.com skriver också att den nordiska marknaden för företagsköp med lånefinansiering är sluten och därför blir det svårt för ”icke-lokala långivare” att komma in. Därför blev det Nordea, där den svenska staten är näst största ägare, som ensam garanterade ett syndikat som lånade ut pengarna till Triton och KKR.

Nordea har bidragit till fler affärer med Triton inblandat. I fjol köpte Triton MCS-divisionen från Munters. MCS sysslar med vatten- och brandskadesanering och affärens värde var 1,3 miljarder kronor. Nordea svarade för lånen.

På frågan om det är rimligt att Nordea är med och finansierar upplägg som kan slussa vinster till skatteparadis, svarar Erik Dur- han, pressansvarig hos Nordea:

– Vi kommenterar inte enskilda kundförhållanden, och självklart följer vi i våra affärsrelationer de lagar och regler som finns på området.

Som flera andra riskkapitalbolag utnyttjar Triton lån för att minska skatten. I Ambeafallet har ett aktieägarlån på drygt 4 miljarder kronor till 12 procents ränta gett ett ränteavdrag på nära 500 miljoner kronor. Avdraget minskar bolagsskatten– samtidigt som ränteinkoms- terna placeras i ett skatteparadis.

Det är den här typen av avancerat– men än så länge lagligt– skatteplanerande som finansminister Anders Borg vill stoppa. Regeringen tänker lägga fram ett förslag redan till våren för att upplägg av denna typ ska stoppas vid årsskiftet 2012/13.

DN har bett finansmarknadsminis-ter Peter Norman kommentera om det är lämpligt att en delstatlig bank medverkar i en finansiering som leder till att vinster inte beskattas i Sverige. Norman ville i går inte kommentera frågan.