Sten Nordin är bekymrad över utvecklingen på bostadsmarknaden där hushållen dragit på sig stora skulder för att klara av de höga priserna.
– Om man tittar på andra länder med hög skuldsättning och bostadsmarknadsproblem ser man hur snabbt en vändning kan slå ner på konsumtion och den övriga delen av ekonomin, säger han i en intervju med DN.
Särskilt oroar sig finansborgarrådet över situationen i Stockholm där bostadspriserna är klart högre än i resten av landet och många tvingats ta flermiljonlån för att klara av sitt boende. Risken är att priserna plötsligt faller snabbt och att lånen därmed övergår värdet på bostaden. Då rämnar ekonomin.
Samtidigt har ungdomar svårt att komma in på bostadsmarknaden sedan Finansinspektionen införde ett bolånetak på 85 procent för drygt ett år sedan. Många har inte de 15 procent som krävs i kontanter. Finansborgarrådet liknar situationen vid en rävsax, med hög skuldsättning och unga som hamnar utanför.
– Vi har hög skuldsättning som är riskabel för ekonomin. Samtidigt gör taket det väldigt svårt för unga människor att ta sig in på bostadsmarknaden. Därför vill jag damma av den gamla hederliga amorteringen, som är nästan bortglömd, säger Sten Nordin.
Han vill att regeringen snabbutreder frågan och kan tänka sig att ett amorteringskrav antingen ersätter bolånetaket eller att man har både och, men att taket mildras något. Sten Nordin har inte tagit upp frågan med regeringen än.
– Inte specifikt, jag har inte ringt upp. Men jag känner stöd i att problematiken med skuldsättning och en stabil utveckling på bostadsmarknaden är viktig. Sedan kan man ha olika metoder att möta detta.
Amorteringskravet skulle gälla nya lån. Exakt från vilken nivå vill inte Nordin specificera ännu. Frågan var uppe i diskussionen när Finansinspektionen valde ett bolånetak för att hejda en alltför snabb ökning av hushållens skulder. Ett argument som framfördes mot amorteringskrav var risken att låntagaren tar andra lån för att klara av amorteringen. Men Sten Nordin ser inte den risken som så stor.
– Nej, jag tror att risken är större att man tar ett in blanco-lån för att kompensera för bolånetaket än att man gör det för att betala av på amorteringar. Det är naturligare att låna till ett belopp. Man ser ju i dag att bankerna lånar ut, som jag kan tycka, förvånansvärda summor in blanco med hög ränta.
Debatten om hur bostadsmarknaden ska dämpas gick hög för något år sedan. Därefter har den svalnat något. De senaste siffrorna visar på en nedgång i bostadsrättspriserna på 11 procent i riket och 3 procent i Stockholm.
Varför väcker du frågan nu?
– Det handlar om omsorg för Stockholms utveckling. Vi måste både fundera över unga människors möjlighet att köpa sin första bostad och samtidigt värna om att vi inte får en bostadsbubbla.
Men skulle inte ett amorteringskrav kunna leda till ytterligare nedgång i bostadspriserna och därmed öka hushållen skuldkvot?
– Det skulle kunna dämpa priserna, men jag tycker det är bra om prisutvecklingen dämpas. Man ska inte se på sin bostad som snabba cash.
Bankföreningen, som företräder Sveriges banker, ställer sig inte främmande till ett amorteringskrav i kombination med att bolånetaket mildras och höjs till 90 procent.
– Vi vill inte ha något lagreglerat krav på amortering, men vår rekommendation att bankerna bör kräva amortering är stark, säger Tomas Petzäll, chefsjurist på Bankföreningen.
Bankföreningen har tidigare rekommenderat bankerna att kräva amortering vid lån över 75 procent av bostadens värde. Men Sten Nordin litar inte på bankerna.
– Tittar man på bolåneinstitutens material upplever jag inte att de lever upp till amorteringskraven. Vi har sett under en lång period hur de har eldat på, säger han.
Finansinspektionen håller på och utreder bolånetaket och vilken koppling det har till amortering. Därför vill man återkomma med åsikter i frågan. Inte heller den moderate finansmarknadsministern Peter Norman vill kommentera amorteringskravet.