Vaxholmskonflikten
Nu gäller nya spelregler
Publicerat 2007-12-18 23:59
En blockadvakt i aktion under aktionen 2004-2005 vid skolbygget i Vaxholm.
Claus Gertsen/Scanpix
Sedan 2004 har ett speciellt Fiaspel pågått. Fia som i Fritt Importerad Arbetskraft. När det var EU:s tur att slå ändrades plötsligt reglerna.
Bild
Fia med knuff på EU-nivå. Illustration: Maria Westholm
Vaxholmskonflikten
- Senaste nytt
- Lagrådet hörs om Laval-lagen
- LO: Skriv om Lavallagen
- "Stridsåtgärderna måste vara bättre avvägda"
- Svenskt Näringsliv: "Tillfredsställande"
- Byggnads: "Ett nederlag för den svenska modellen"
- Lavalfallet - detta har hänt
- Fack tvingas betala skadestånd
- Slutklämmen i Lavalmålet
- Lavalutredare riskerar fackkritik
- "EU-hot mot kollektivavtal nonchaleras av regeringen"
Inget av det som facken tagit för givet stämde längre och LO-förbundet Byggnads fick en rejäl knuff. Nu får den svenska regelboken skrivas om.
På tisdagen kom domen från EU:s domstol i det så kallade Vaxholmsmålet. Överraskningen blev stor när domstolen kategoriskt förklarade att Byggnads gjort fel när man satte skolbygget i Vaxholm i blockad eftersom den lettiska arbetskraften inte fick svenska kollektivavtal.
Därmed har inte den svenska Arbetsdomstolen mycket manöverutrymme kvar, även om det är där avgörandet slutligen ska ske. Att domen är ett bakslag för Byggnads är givet liksom att avtalen i byggbranschen anses så snåriga att en utländsk arbetsgivare inte har en chans att tränga in i dem.
Frågan är vad domen får för följder i ett större perspektiv. Det handlar egentligen om fackets rätt att gå till konflikt för anställda i utländska företag som tillfälligt arbetar i Sverige, men problemen kan spridas till stora delar av arbetsmarknaden. Eftersom EU:s domstol menar att facket bara kan gå till konflikt för att försvara en fastställd minimilön så finns en risk att många avtal måste sägas upp så snart det går och omförhandlas.
Visserligen finns minimilöner i många avtal, men de ligger ofta långt under de normala lönenivåerna. Och är det något arbetsgivarna inte vill ha så är det höjda minimilöner. Det gör trösklarna till arbetsmarknaden högre och företagen blir mindre benägna att anställa, brukar de hävda.
Störst anledning till oro kan akademikerfacken ha. De har ofta avtal som bygger på individuella förhandlingar utan några garantier alls. Arkitekter, ingenjörer och andra akademiker med kollektivavtal i låglöneländer skulle kunna komma för att på entreprenad jobba till lägre löner än de svenska kollegerna och därmed sätta press nedåt på lönerna.
Många hade väntat sig att domstolen skulle säga något om proportionalitet - alltså att man inte ska ta till mer våld än nöden kräver. Så långt kom inte domstolen i sin prövning. Den frågan är fortfarande öppen.
Domen kom i ett känsligt läge när fack och arbetsgivare börjat treva sig fram till ett nytt huvudavtal som ska reglera umgängesformerna på arbetsmarknaden. Det är ett mått på hur seriöst man tar på de diskussionerna att båda parter trots allt låter bli att använda domen som ett slagträ mot varandra.
Bosse Andersson
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Bli en bättre säljare med Dale Carnegie
Dale Carnegie i Stockholm - Vi skapar framgångsrika människor och företag. Kurser i ledarskap,...
-
Kundservice
Outsourcing inom kundservice och telemarketing.
-
Letar du säljare?
Servicestart - Hitta företag & få en offert på tjänsten du behöver.
