I dag, torsdag, startar ansökningsperioden för de nya generiska toppdomänerna. Den som har 1,3 miljoner kronor över kan köpa en internetadress som slutar på i princip vad som helst.
På torsdagen öppnades möjligheten för alla att ansöka om en egen toppdomän. Organisationen Icann, som har det yttersta ansvaret för toppdomänerna på internet, tar från den 12 januari fram till den 12 april emot ansökningar från hela världen om nya toppdomäner.
Fram till i dag har världens sajter samlats under ungefär 300 toppdomäner, där majoriteten har varit landstoppdomäner, som till exempel den svenska toppdomänen .se. Ett dussintal har varit generiska toppdomäner som inte har varit knutna till ett specifikt land, exempelvis .com och .org. Nu är det bara fantasin som sätter gränserna.
De som framförallt väntas ansöka om en egen toppdomän är stora företag och regioner. Tänkbara adresser skulle alltså kunna vara www.dn.dn. eller www.stockholm.stockholm.
Danny Aerts, vd för Stiftelsen för infrastruktur, som driver toppdomänen .se, tror att många företag nu kommer att känna sig tvungna att köpa en egen toppdomän.
– Det blir säkert en hel del stora företag som känner sig tvungna att registrera en egen toppdomän, i skyddsregistrerande syfte, så att ingen annan tar den. Warner, Disney och Coca-Cola. De flesta huvudstäder i Europa kommer nog också att ansöka om en toppdomän, till exempel .berlin, .sydney, .rom, säger Danny Aerts till DN.se.
Varför skapar man nya toppdomäner?
– När man satte igång med internet var meningen ett öppet informationsflöde och att alla skulle ha möjlighet att testa sina idéer. Med domännamnssystemet sa man, varför ska vi bara begränsa möjligheten till .com och .se? Varför ska vi förbjuda någon annan som har en möjlighet att komma med ett toppdomännamn? Det är väldigt fint filosofiskt.
Men samtidigt som de nya toppdomänerna ska verka för mer öppenhet är de väldigt begränsande, säger Danny Aerts. För att undvika att skojare registrerar en toppdomän i någon annans namn har Icann satt ansökningsavgiften på 185.000 dollar, närmare 1,3 miljoner kronor.
– Och säg sen att det kostar fem miljoner kronor för att ens komma igång med toppdomänen. Du måste ha en marknadsplan, personal, ett system. En huvudstad i ett väldigt fattigt land kan inte lägga så mycket pengar. Och det finns många organisationer som inte har så mycket pengar, men som känner sig tvungna att skyddsregistrera sig. Det är sura pengar, säger Danny Aerts.
När ansökningsperioden för de nya toppdomänerna är slut kommer alla ansökningar att offentliggöras. Då har man möjlighet att kommentera och opponera sig mot förslagen. De första toppdomänerna beräknas vara i drift först nästa år.
Danny Aerts tror att vi kommer att få se många ansökningar, men att få köp av toppdomäner kommer att löna sig.
– Det kommer säkert att finnas några toppdomäner som lyckas bra. Någon kanske tror på .hotell, .bank eller .sport. Men jag tror att väldigt många överskattar möjligheten att bli rik på det. Förut har tanken aldrig funnits på att toppdomäner kan gå i konkurs. Men det kommer att hända, säger Danny Aerts.