Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Nu köper vi mer fet mat

Trenddieter som förespråkar ökad konsumtion av kött och fett ger klirr i kassan för delar av den svenska jordbruksnäringen. Försäljningen av feta mjölkprodukter som smör, vispgrädde och crème fraiche har ökat med över 20 procent på två år.

Dieter med beteckningar som GI (Glykemiskt index) och LCHF (Low carb high fat) har fått svenskarna att överge mejerihyllornas lättprodukter till förmån för de allra fetaste alternativen.

Sveriges största producent av mejeriprodukter, Arla, bekräftar det ökade intresset för riktigt feta varor.

– Vi har absolut en ökad försäljning av fetare mejeriprodukter. Det märks allra tydligast på försäljningen av smör. I höstas hade vi smörbrist i hela Sverige. I Norge är bristen ännu större, säger Claes Henriksson, presschef på Arla.

Även den svenska dagligvaruhandeln har registrerat den ökade efterfrågan på smör, helfet vispgrädde, crème fraiche och ost. Samtidigt minskar försäljningen av lättmjölk, lättfil, lättyoghurt och lättmargarin.

– Det här är både en effekt av LCHF och en rädsla för tillsatser. Människor vill ha naturlig mat, säger Christina Karlsson, dietist och hälsoansvarig på livsmedelskoncernen Ica.

Enligt Lantmännens senaste kvartalsrapport uppger 20 procent av svenskarna att de anpassat sin kost enligt LCHF-dieten. Det har gett en tydlig effekt på konsumtionen av pasta och vitt mjöl.

– Förra året gick branschens försäljningsvolym av vitt mjöl och mjölblandningar ned 5 procent. Det är en kraftig nedgång på bara ett år för en basvara som mjöl, säger Fredrik Malmfors, tillförordnad affärsområdeschef på Lantmännen Cerealia, som bland annat har varumärken som Kungsörnen, Axa och Go Green.

Han och de övriga i ledningen för Lantmännen diskuterar ofta de nya matvanor som brett ut sig i Sverige.

– Det här är en utveckling som påverkar vårt resultat negativt, så det är klart att vi är oroliga, säger Fredrik Malmfors.

Köttproducenter hör till vinnarna på de nya dieterna och konsumtionsmönstren. För varje år lägger vi alltmer kött på tallriken. Under 2010 åt varje svensk i genomsnitt 63,5 kilo kött, vilket var en ökning med 1,8 kilo, eller 2,9 procent.

– Vi märker att kött är en trend. De nya dieterna har bidragit till ett ökat intresse för kött framför allt under de senaste två åren. Många vill diskutera både kvalitet och ursprung, säger Maria Forshufvud, vd på branschorganisationen Svenskt kött.

Hon har även noterat framväxten av flera renodlade köttrestauranger i både Stockholm och andra städer under 2011. På sikt tror Maria Forshufvud att vi kommer att äta mind­re kött, men av högre kvalitet.

Handeln säljer alltmer nötkött och griskött, men även försäljningen av kyckling och lammkött ökar starkt.

– Vi ser en ökad efterfrågan på alla typer av kött, vilket är något vi bör diskutera ur klimatperspektiv. Något som vi tycker är en positiv utveckling är att försäljningen av både frukt och grönt och bönor och baljväxter går upp, säger Christina Karlsson.

Dieter med mindre kolhydrater

Glykemiskt index, GI, är ett mått på olika livsmedels effekt på blodsockernivån. GI-värdet ligger till grund för kostrekommendationer som baseras på begränsat intag av kolhydrater.

LCHF, Low carb high fat, låg kolhydrat, högt fett, är en diet som rekommenderar en begränsad mängd kolhydrater, helst långsamma, och stor konsumtion av animaliskt, mättat fett. DN