Den stora frågan är vilka signaler Riksbanken sänder ut om räntan därefter.
Något annat beslut än en sänkning i morgon vore en stor överraskning. Vid sitt senaste möte sänkte Riksbanken räntebanan och flera undersökningar visar att förväntningarna på en sänkning är mycket höga.
Bakgrunden är en allt sämre konjunktur med en kraftig ökning av antalet varsel, samtidigt som inflationen är i stort sett obefintlig. En lägre ränta kan bidra till att hålla uppe konjunkturen genom lägre ränta på utlåning.
– Vi tror att Riksbanken sänker räntan. Sverige har en lågkonjunktur med låg tillväxt och svag arbetsmarknad, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Men om analytikerna är eniga om vad de tror Riksbanken gör i morgon råder det större osäkerhet om vilka signaler den sexhövdade direktionen kommer att sända om framtida penningpolitik. Deras prognos inför framtiden brukar kunna avläsas i den så kallade räntebanan. Vid det senaste penningpolitiska mötet sänktes den och Riksbanken konstaterade att sannolikheten för en sänkning var större än för en höjning under vintern. Vad som händer med räntebanan på tisdag är mer osäkert.
Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank, tror att den lämnas oförändrad:
– Men det betyder inte att det inte kan komma ytterligare sänkningar. Jag tror Riksbanken vill använda ett vapen i taget.
Hon tycker att Riksbanken ofta reagerar lite för sent och att den borde sänka både räntan och räntebanan på tisdag.
Annika Winsth tror att Riksbanken slår till med ytterligare en sänkning, till 0,75 procent, redan i februari.
– När man inte når inflationsmålet är det svårt att inte sänka.
Men Tor Borg, chefsekonom på SBAB, tror att det ska mycket till om Riksbanken ska sänka under 1 procent.
– Jag tror de har ett litet motstånd att sänka under 1 procent så länge finansmarknaden fungerar som den ska. Men det bygger på att det ekonomiska läget inte blir värre. Jag tror att vi står på botten nu, säger Tor Borg och hänvisar till lite ljusare konjunktursignaler i USA, Kina och även Europa.
Riksbankens beslut tas av de sex personer som sitter i direktionen. Här finns delade meningar om vad som är bästa penningpolitik. Två ledamöter, Lars E O Svensson och Karolina Ekholm, har konstant argumenterat för tidigare och större sänkningar än majoriteten i direktionen.
Ett argument är att en lägre ränta kan förbättra arbetsmarknaden.
Ett annat att den svenska styrräntan är högre än många andra länders. Det kan leda till starkare krona och i förlängningen innebära svagare export än annars.
De andra, däremot, har varit mer tveksamma och ofta uttryckt sin oro för hushållens skuldsättning som de är rädda för ska bli ännu högre med lägre ränta.
Cecilia Hermansson på Swedbank tycker att resonemanget med skuldsättning borde börja tappa i vikt.
– Vi har sett att kredittillväxten avtagit och att fastighetsmarknaden kylts ned något. Då är det betydligt värre med alla varsel som har kommit.
En sänkning i morgon är redan inräknad. Bolåneinstituten har börjat sänka sina räntor och marknadsräntorna har sjunkit. De DN har talat med räknar dock med att de rörliga boräntorna kan sänkas ytterligare något efter beskedet.