– Vi har jobbat fram ett avtalsförslag tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Nu håller vi på och förankrar förslaget internt, säger Kerstin Persson, chefsförhandlare på Vårdförbundet vars avtal löper ut på torsdagen.

95.000 sjuksköterskor, och sjukgymnaster berörs av årets avtal.

Eftersom förhandlingarna är inne i ett kritiskt läge vill Vårdförbundet inte avslöja hur höga löneökningar de förväntar sig eller vilka andra stötestenar som manglats med SKL.

Men någon oro för att avtalet inte ska ros i hamn i tid visar hon inte.

Vägledande för de avtal som sluts i år är den uppgörelse som blev klar i industrin i fjol då löneökningarna stannade på 3,5 procent på två år. Inom detaljhandeln blev löneökningarna något högre, 3,85 procent på 24 månader. Claes Stråth, generaldirektör på statliga Medlingsinstitutet tror att det är där omkring som årets avtal kommer landa.

– I år handlar det om relativt få avtal och relativt få berörda, säger Claes Stråth.

Enligt siffror från Medlingsinstitutet löper 70 avtal som berör 400.000 personer ut under året.

I övrigt är det transportsektorn samt anställda inom kyrkan som förhandlar under våren. Några av yrkesgrupperna är redan klara medan sektorer som tidningsbud och renhållningsåkare ännu inte är färdiga.

– För kyrkans medlemmar är förhandlingarna snart klara. Inom trafiksektorn ligger vi bara i startgroparna, säger Lenita Granlund, avtalssekreterare på fackförbundet Kommunal som är Sveriges största med över en halv miljon medlemmar. Fast just i år gäller förhandlingarna bara omkring 25.000 personer.

Exakt hur stora löneökningar som är aktuella vågar inte Lenita Granlund avslöja.

– Riktmärkena för i fjol påverkar så klart. Då höjde vi kvinnolönerna under 21.300 med 970 krono, säger hon.

En ökande trend inom avtalsrörelsen är decentraliseringen. Att få bestämma lönen lokalt efterfrågas allt mer. I nuläget är det bara sex procent av alla anställda med kollektivavtal där alla beslut är fattade i Stockholm. Men variationerna är mycket stora.

– Det kan vara allt från individgarantier till att man får ett utrymme på 3,5 procent som man får fördela hur man vill, säger Claes Stråth.

Sedan finanskrisen har avtalsperioderna blivit kortare. Förr gällde treårsavtal men efter krisen ändrades konjunkturen så fort att parterna inte ville binda upp sig för mer än två år i taget.

Därför drar en ny avtalsrörelse för industrin igång redan i höst. I september startar förhandlingarna inom industrin.

– Under hösten måste avtalen bli längre igen. Annars blir det för instabilt och stressigt, säger Claes Stråth.