Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Nu ska EU börja ta ut egna skatter

EU-kommissionen kommer att föreslå nya EU-skatter för att ta in flera hundra miljarder kronor. Det avslöjar budgetkommissionären Janusz Lewandowski i en DN-intervju.

– Det här förslaget kommer att leda till sänkta avgifter för medlemsländerna och en förenkling av budgeten. Det handlar inte om att öka inkomsterna för EU, försäkrar Lewandowski.

EU-kommissionen skjuter fram startskottet för den stora bataljen om nästa långtidsbudget för åren 2014–2020 till den 29 juni när den offentliggör sitt förslag till budgeten. Men Janusz Lewandowski berättar redan nu att han kommer att föreslå att det inrättas ett antal nya EU-skatter.

– Det blir inte bara en, utan flera, säger Lewandowski

EU:s möjlig­het att ta ut egna skatter är en mycket kontroversiell fråga i många medlemsländer, men i EU:s fördrag slås fast att budgeten ska ”finansieras helt med egna medel”.

EU-kommissionen har sex olika skatter att välja mellan: skatt på finanssektorn, energiskatt, skatt på utsläppshandel, flygskatt, bolagsskatt och EU-moms. Av dessa skulle EU kunna ta ut en flygskatt eller skatt på utsläppshandeln direkt, medan övriga måste administreras genom medlemsländernas skattemyndigheter.
Janusz Lewandowski säger att han eftersträvar ett ”balanserat förslag” som inte slår extra hårt mot några få länder. Därför kommer kommissionen att föreslå flera olika skatter.

En EU-skatt på utsläppshandeln skulle slå främst mot de östeuropeiska medlemsländerna, en flygskatt skulle drabba de stora turistländerna i Sydeuropa hårt och en finansskatt skulle ta ut mest pengar från Storbritannien.

– Jag hoppas vårt förslag kan bli en bra utgångspunkt för förhandlingarna, säger Lewandowski väl medveten om att det krävs enhällighet bland medlemsländerna och stöd från parlamentet innan något kan genomföras.

EU-budgeten ligger i dag på drygt 1 procent av medlemsländernas samlade bruttonationalinkomst. Fem EU-ledare med Tyskland, Frankrike och Storbritannien i spetsen krävde redan i fjol höstas att kostnaderna ska frysas i nästa långtidsbudget, och statsminister Fredrik Reinfeldt har sagt att slutresultatet bör hamna ”väl under 1 procent”.

Samtidigt har en stor majoritet i EU-parlamentet krävt en ökning med 5 procent och menar att det behövs bara för att klara alla beslut EU-ledarna redan fattat.
Positionerna påminner starkt om läget inför tidigare budgetbataljer, och de har samtliga slutat med en ökning av utgifterna.

Fakta

EU-budgeten i siffror
* EU:s samlade budget uppgår i år till drygt 126 miljarder euro, motsvarande drygt 1 100 miljarder kronor.
* Drygt 56 miljarder euro,
44 procent, går till jordbruks- och landsbygdsstöd.
* De största nettobetalarna, som visar skillnaden mellan varje lands avgifter med stöden från EU, är Holland, Tyskland och Sverige, med 0,3–0,4 procent av respektive lands bruttonationalinkomst (BNI).
* De största nettomottagarna är Litauen, Estland och Ungern, med 3–5 procent av BNI.
* Den svenska EU-avgiften beräknas i regeringens budget för 2011 till drygt 30 miljarder kronor.