För de flesta européer har den så kallade eurokrisen hittills mest märkts i kursras på börserna och kraftiga värdeminskningar för aktiefonder. Men när det som börjat som en kris på finansmarknaderna pågår under lång tid slår det också mot den reala ekonomin och mot framtidsmöjligheterna för flera miljoner människor.
I dag är 22,8 miljoner människor arbetslösa i de 27 EU-länderna, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat. Det är nära sju miljoner fler än sommaren 2008 strax innan den första finanskrisen bröt ut.
Den dramatiska inbromsningen av världsekonomin ledde till att arbetslöshetskurvorna sköt i höjden igen, från 7,0 till som högst 10,2 procent i EU för ett år sedan. I länder med mycket hög arbetslöshet som Spanien, där man fått ned siffrorna till 8 procent ledde finanskrisen till att de rusade upp över 20 igen.
Under vintern och våren började kurvorna långsamt vända neråt igen. Arbetslösheten minskade med 350 000 personer. Men den trenden har brutits de senaste månaderna, antalet arbetslösa har ökat eller legat stilla i månadsrapporterna. Arbetslösheten är nu åter uppe på tvåsiffrig nivå.
– De utdragna politiska diskussionerna om hur man ska hantera Grekland som pågått ända sedan i fjol våras har gjort bankerna i Europa osäkra. De bromsar sin utlåning och det leder till minskade investeringar och minskad privat konsumtion i flera länder, samtidigt som Europeiska centralbanken höjt räntan två gånger i år, säger Andrew Watt, chefsekonom på European Trade Union Institute i Bryssel.
– Risken är stor att det blir en så kallad ”double dip” i konjunkturen.
EU-kommissionen skrev ned sin prognos för några veckor sedan och förutspådde en tillväxt nära noll under slutet av året, men hoppades fortfarande att det ska gå att undvika recession. Men då trodde kommissionen på en betydligt bättre tillväxt i Tyskland än den senaste prognosen.
I länder som Grekland och Spanien där de hårda nedskärningarna lett till kraftigt stigande arbetslöshet har politikernas åtgärder mötts av massiva demonstrationer och våldsamma kravaller.
– Vi riskerar att återupprepa misstagen från 1990-talet då politiker och beslutsfattare gjorde att uppgången kom av sig och vi i stället fick rekordhög arbetslöshet, säger Andrew Watt.
Han pekar på de dystra erfarenheterna av vad som händer om arbetslöshetsnivån tillåts ligga på en hög nivå under flera år. Det leder till att många arbetslösa förlorar sin yrkeskunskap, de tappar motivation och det går ut över deras hälsa.
Ett nytt oroande fenomen är att högutbildade ungdomar inte heller lyckas komma ut på arbetsmarknaden.
– I Spanien, Portugal och Italien trodde unga välutbildade bara för ett två år sedan att de hade en mycket ljus framtid. Men nu är många uppgivna och diskuterar att söka jobb utomlands. Det kan få allvarliga följder för de här ländernas utveckling.
– När vi om några år ser tillbaka på den här krisen kommer vi precis som efter den stora depressionen på 30-talet att undra varför människorna utsattes för så mycket onödigt lidande, säger Andrew Watt.