Kvinnornas väg till toppen har inte gått så långsamt i vårt samhälle om man tänker på att den första kvinnliga ministern med egen portfölj var Karin Söder 1976.
Det skriver Magnus Henreksson i "Vägar till ökad jämställdhet i svenskt näringsliv" som utges av SNS, Studieförbundet Näringsliv och samhälle.
Henrekson som är professor på Handelshögskolan och forskar kring företagande har därmed kastat sig in i en strid som blivit alltmer inflammerad sedan den Johnsonägda tidningen Axess använde Susanna Popovas bok "Elitfeministerna" som prenumerationslockbete på Handels.
Otillständigt, ansågs det, eftersom den boken (för övrigt tillkommen efter stipendium från en Johnsonstiftelse) polemiserar mot huvudläraren i kursen "Organisation och kön" Anna Wahl, just på Handelshögskolan.
Magnus Henrekson har finansierats av SEB och Lars Thunell - vilka han tackar i förordet. Utan att direkt gå in i polemik mot sin kollega Anna Wahl låter han i boken förstå att man kan se kvinnors avancemang med olika perspektiv. Hans blir då att det öppna samhälle vi har i dag, där begåvade personer kan konkurrera om de viktigaste jobben har inte funnits längre än de senaste 50 eller 40 åren - innan dess var samhället hårt klassbundet, och naturligtvis könsbundet. Inte heller män kunde avancera hur som helst, särskilt inte i näringslivet.
Ännu 1968 var 68 procent av dem som hade mer än fem styrelseposter i näringslivet adelsmän mot 11 procent i dag. Numera dominerar kvinnor i ekonomutbildningar, också på Handelshögskolan är de fler än förr om inte hälften.
Henrekson säger att när man 1991 frågade män och kvinnor om de föredrog en manlig eller kvinnlig chef fördrog båda en manlig. I dag ställer man inte ens den frågan. Han menar att när kvinnor väl fått chefsposter är de lika intresserade av mer makt som män.
Med skattelättnader för hemservice och individualiserad föräldraförsäkring samt rivning av alla återstående hinder för kvinnor att etablera sig skulle vi komma långt ganska snart, menar Henreksen.