Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Ny räntetopp för Italien

Tidigt på morgonen var räntan på Italiens tioåriga statsobligation uppe på 6,83 procent, den högsta noteringen sedan i juni 1997. Nivån kan jämföras med tisdagens topp på 6,77 procent.

Om räntan inte vänder nedåt från dessa nivåer befaras att stora clearinghus på marknaden börjar lägga på straffavgifter på transaktioner med italienska statspapper, vilket i ett slag skulle göra dem betydligt mindre värda.

Bedömare befarar då att räntan rusar vidare uppåt och att Italien blir det fjärde eurolandet att tvingas be om hjälp utifrån för att klara statsfinanserna efter Grekland, Irland och Portugal.

Italien har världens tredje största statsskuld och europeiska banker sitter på statspapper från Rom för tusentals miljarder kronor.

Räntan på en tioårig statsobligation från Grekland, som sedan våren 2010 inte längre kan ta upp obligationslån till följd av de höga lånekostnaderna, låg samtidigt på 32,46 procent.

Svenska statspapper med samma löptid har en ränta på 1,74 procent. Räntegapet utgör den riskpremie investerare kräver då man befarar att Grekland ska ställa in återbetalningar på obligationerna.

Räntan på Italiens tioåriga statsobligation steg snabbt upp mot nya höjder under förmiddagen. Strax efter klockan tio hade räntan lyft till 6,91 procent.

Lyftet kom sedan clearinghuset LCH Clearnet SA lagt på en "straffavgift" på transaktioner med italienska obligationer, sedan räntegapet mot tyska och franska statspapper blivit för högt enligt clearinghusets bedömning.

På CDS-marknaden, där man kan försäkra sig mot att länder och företag ställer in betalningar, lyfte femåriga italienska CDS-försäkringar till 5,43 procentenheter.

Beskedet om LCH Clearnets straffavgift tryckte även ned ledande europeiska börser, särskilt via ett hårt tryck nedåt på europeiska banker.

Italiens statsskuld uppgår totalt till drygt 1 900 miljarder euro, varav en stor del finns i ledande europeiska storbanker. Oron för att den italienska krisen ska leda till en förödande våg av kreditförluster för bankerna har skapat stora svårigheter för många banker i eurozonen att hitta finansiering.

Räntan på Italiens tioåriga statsobligation har lyft till 7 procent, vilket av många bedömare betraktas som den smärttröskel där Italien inte längre kan finansiera sig på den privata kapitalmarknaden.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.