Ekonomi

Ny skatt bromsar satsningar på solenergi

Johan Öhnell, ordförande i Solkompaniet, följer efter Åke Lindahl, fastighetstekniker, på Kulturhusets tak under en förevisning av solcellerna.
Johan Öhnell, ordförande i Solkompaniet, följer efter Åke Lindahl, fastighetstekniker, på Kulturhusets tak under en förevisning av solcellerna. Foto: Erik Ardelius

Regeringen föreslår att större solcells­anläggningar ska beskattas. Både forskare och branschföreträdare är överraskade – de anser att förslaget kommer att bromsa utbyggnaden av solenergi.

Förnybar el har varit skatte­befriad, men nu föreslår Finans­departementet att all el som produceras i större anläggningar ska betala energiskatt från den 1 juli 2016. Det innebär en kostnad på 30  öre per kilowattimme och förslaget kommer bland annat att påverka större solenergianläggningar.

– Jag blev förvånad. Förslaget skapar osäkerhet för solcellsbran­schen. Det kommer definitivt att vara problematiskt för större anläggningar och för ägare som har fler anläggningar, säger Johan Lindahl, forskare och svensk representant i internationella energiorganets solcellsgrupp, IEA-PVPS.

Solcellsanläggningar med en effekt på 144 kilowatt och över påverkas, i  yta handlar det om minst 1.000 kvadrameter – alltså betydligt mer än vad som ryms på ett villatak. Men många anläggningar kommer upp över gränsen.

Stockholms hamnar har en anläggning på 200 kilowatt på ett tak i Frihamnen och en anläggning på 100 kilowatt på ett tak i Nynäshamn.

– En skatt på 30 öre slår väldigt hårt. Det är en kraftig försämring och vårt intresse för att bygga solceller svalnar, säger Viktor Axelsson, ansvarig för fastighetsutveckling hos Stockholms hamnar.

Han berättar att det finns planer på ytterligare ett par anläggningar, men att kalkylerna måste räknas om ifall skatteförslaget blir verklighet.

– Jag förstår inte syftet med skatten. Det finns så många fördelar med att bygga alternativ energi. Vi minskar användningen av fossil energi och vi minskar belastningen på det allmänna nätet, säger Viktor Axelsson.

Solenergin som anläggningarna producerar används i fastigheten, i  Frihamnen täcks 15 procent av årsbehovet.

– Att betala energiskatt för el man producerar och sedan använder själv är ologiskt. Det är ungefär som om du skulle betala skatt på det bröd som du själv bakar och äter upp, säger Johan Lindahl.

Den statistik han varje år tar fram till Energimyndigheten och internationella energiorganets solcellsgrupp, IEA-PVPS, visar att under 2014 fördubblades installationen av solcellskapacitet för fjärde året i  rad. Men ökningen sker från en låg nivå och solelen står för cirka 0,05 procent av Sveriges totala energiproduktion.

En rundringning till solcells­intressenter visar på en massiv kritik av förslaget. En av de stora invändningarna är att effekten inte räknas per anläggning utan per organisationsnummer.

– Det innebär att stor orättvisa. Om till exempel Ica vill satsa på solel kan varje handlare ha upp till 144 kw utan att behöva betala energi­skatt. Medan Coop som har ett organisationsnummer bara kan ha 144 kw totalt för hundratals butiker, säger Harald Överholm.

Hans bolag säljer solcellslösningar till företag, men han har också forskat i solpaneler och ingår i en arbetsgrupp för internationella energi­organet, IEA.

– Det vore enklare att skatte­befria all el som både produceras och konsumeras inom en fastighet, säger Harald Överholm.

En rad allmännyttiga bostads­företag, kommuner och landsting har inlett stora satsningar på solceller.

De drabbas alla av att effektgränsen gäller per organisationsnummer.

Locum, Stockholms läns landstings fastighetsbolag, annonserade nyligen att de planerar tjugotusen kvadratmeter solpaneler, tre fotbollplaners yta. Syftet var att sjukhus och andra verksamheter skulle producera en del av sin egen el.

– Det är för tidigt att säga hur förslaget påverkar planerna, men det är uppseendeväckande att regeringen lägger fram ett förslag som gör det dyrare att agera miljövänligt, säger Paul Lindquist (M), fastighets- och investeringslandstingsråd.

Johan Öhnell, ordförande i  branschorganisationen Solkompaniet, tycker att förslaget visar att finansdepartementet inte har hängt med i utvecklingen.

– Hela lagstiftningen är gjord efter den gamla elmarknaden där det finns producenter, nät och elkunder. Men på den nya elmarknaden är man både producent och elkund, säger han och fortsätter:

– Vi har en potential att producera cirka tio procent av vårt elbehov på befintliga tak. Du kan ersätta två kärnkraftverk med solel i Sverige, det vore dumt att inte använda sig av den möjligheten, jättedumt, säger Johan Öhnell.

Förändringen i beskattningen på förnybar el beräknas ge totalt 94 miljoner kronor per år, hur stor del av intäkterna som solceller står för framgår inte av finansdepartementets förslag.

Fakta.

Bakgrunden till finansdepartementets promemoria är det system med elcertifikat för alternativ energi som Sverige har gemensamt med Norge. Landet vill att Sverige tar bort skattebefrielsen för vindkraft. Befrielsen ska bort, enligt det nya förslaget, som även omfattar annan alternativ energi.

Nu föreslås att el som produceras i  anläggningar som har större effekt än motsvarande en generator på 32 kilowatt ska betala energiskatt från den 1 juli 2016.

Remisstiden går ut den 4 maj.