I sista stund kom den grekiska regeringen överens med EU och IMF om de nedskärningar som krävs för nya nödlån. Nu ska euroländernas finansministrar ge grönt ljus.
Den grekiske finansministern Evangelos Venizelos satte sig på flyget från Aten till Bryssel utan att ha ett färdigt avtal med sig, trots många långa förhandlingar både dag och natt den senaste tiden med långivare, banker och koalitionsregeringens motsträviga partiledare.
Bara timmar innan han skulle övertyga eurozonens finansministrar att ge klartecken till mer pengar kom beskedet från Aten att de sista problemhärdarna var lösta och att ett avtal nåtts.
Venizelos kunde räkna med att ändå mötas med misstro i Bryssel. Tvivlet på grekernas förmåga att genomföra de åtgärder de lovat är kompakt och växande.
Sedan det första nödlånet på 110 miljarder euro beslutades våren 2010 har inte mycket hänt. Nu är ett andra stödpaket på minst 130 miljarder euro på gång och nya idéer florerar, främst från tyskt håll, för att få kontroll på Grekland.
Ett förslag om en specialkommissionär med enda uppgift att vara överrock till landet har förpassats till papperskorgen. I stället diskuteras nu att sätta in pengarna på ett spärrat konto, så att avbetalningar på de enorma skulderna alltid ska prioriteras.
Alla detaljer i uppgörelsen med EU och IMF var inte genast kända, men på kort sikt handlar det om åtstramningar på 3,3 miljarder euro i Greklands budget. På lite längre sikt krävs genomgripande avregleringar, sänkta pensioner, privatiseringar och lägre löner – även i den privata sektorn.
Den svåraste nöten att knäcka i förhandlingarna har varit hur pensionerna ska förändras.
De grekiska politikerna är hårt pressade mellan konkurshot och irriterade långivare å ena sidan, och människor som strejkar och protesterar å den andra. I april stundar val vilket komplicerar situationen ytterligare.
Även om euroländernas finansministrar på torsdagskvällen ger positiva signaler om ett andra stödpaket, så återstår flera fallgropar: Det grekiska parlamentet ska säga sitt, liksom ett antal euroländers parlament. Privata banker ska gå med på kraftiga skuldnedskrivningar. Dessutom vill många att Europeiska centralbanken (ECB) ska gå med på eftergifter för sitt innehav av grekiska statsobligationer.
På fredagen och lördagen väntar också nya strejker i Grekland, där missnöjet växer.