Käppen i hjulet var Storbritannien. Deras premiärminister David Cameron ville ha ett undantag som garanterar att deras finanssektor inte påverkas. Finansbranschen väger tungt i Storbritannien och står för runt 10 procent av BNP.

Är EU på väg att spricka?

EU är inte på väg att spricka – än. Men länderna glider längre ifrån varandra i och med beslutet vid toppmötet. Särskilt Storbritannien sticker ut som en motvillig EU-medlem. Det här är inte första gången landet kräver olika undantag eller vägrar att gå med på avtal som andra länder i unionen är ense om. Dessutom blir det ett längre avstånd mellan EU- och euroländerna. Redan träffas euroländerna enskilt och bestämmer saker utan att övriga EU-länder är med. I framtiden lär det bli så i ännu större utsträckning.

Löser ”pakten” krisen?

Nej. Problemen med hög skuldsättning i ett antal euroländer kvarstår och lär inte försvinna i första taget. Toppmötets resultat väckte heller inte något jubel på marknaden och en viktig del i att lugna ned krisstämningen är att placerare återfår förtroendet för euroländernas förmåga att sköta sin ekonomi. Så länge räntorna är höga i skulddrabbade länder som Italien och Spanien är risken att de till sist inte klarar av att betala av på sina skulder och därför måste få hjälp utifrån. Men än så länge är kassan i EU:s räddningsfond för svag för att stötta så stora ekonomier.

Vilka eventuella andra lösningar skulle kunna mildra krisen?

Det alla pratar om är att Europeiska centralbanken (ECB) bör utöka sina stödköp av obligationer i krisdrabbade länder för att på så sätt trycka ned räntan. Men ECB vill inte gå in som en räddare i nöden, åtminstone inte förrän de har tydliga tecken på att länderna menar allvar med att bekämpa sina underskott. De är rädda att ett sådant agerande skulle minska pressen att skärpa sin finanspolitik. Om finanspakten räcker för att ECB ska agera återstår att se.

Hur troligt är det att EU delas in i ett A- och B-lag?

A- och B-lag är kanske fel benämning. Det finns A- och B-lagspelare både inom och utanför eurosamarbetet. Däremot kan det bli en större splittring mellan de länder som ansluter sig till finanspakten och de som väljer att stå utanför. Finanspakten kommer bestå av alla euroländer samt andra EU-länder som väljer att ansluta sig frivilligt. Tillsammans kommer pakten att gå i täten för en större samordning av den ekonomiska politiken. Det kan handla om att föra en gemensam skattepolitik. Exempelvis har det pratats om en skatt på finansiella transaktioner.

Vad händer med Sverige?

Det är ännu oklart. En majoritet av riksdagens partier har inga problem med de förändringar i EU-protokollet som måste göras för att finanspakten ska bli verklighet. Däremot råder ännu osäkerhet i om Sverige kommer att delta i pakten. Sverige har redan egna strikta regler om överskott i budgeten och bör därför inte påverkas av just detta beslut. Men Sverige är som ett litet öppet land i högsta grad påverkat av hur djup och långtgående eurokrisen blir. Sverige hamnar också utanför ekonomiska beslut tagna av länderna i pakten om vi väljer att stå utanför.

Vad händer nu?

Det finns fortfarande detaljer i finanspakten som måste redas ut. Dessutom är det 50 procents sannolikhet att Irland måste folkomrösta om protokollförändringen. Nästa toppmöte sker i mars. Då kan det ha klarnat hur många länder som deltar i finanspakten. Pakten ska också fyllas med ett mer konkret innehåll.