Finansminister Anders Borg har varit försiktig i sina uttalanden om behoven av amorteringskrav. Han konstaterade i förra veckan att diskussion väckts av av framför allt Riksbanken. Borg anser att regeringens roll är att ge Riksbanken och Finansinspektionen "stöd för att driva en sådan diskussion och fördjupa den".
– Det här är åtgärder som Finansinspektionen och Riksbanken äger och de ska agera med den självständighet myndigheter har. Vi ska ge ge dem stöd för det agerandet, sade finansministern efter EU-nämnden i fredags.
Hamilton tycker att det är olyckligt att det uppstått en diskussion om att det är upp till myndigheterna att införa kraven. Han bedömer att riksdagen måste ta beslut om lagstiftning.
– Det är svårt att se att det inte kräver lagstiftning, eftersom det påverkar enskildas ekonomiska villkor, säger Hamilton.
Innehållet i en sådan proposition från regeringen vill han inte gå in på, men han uppger att lagstiftningen borde utformas så att den framför allt siktar in sig på bolånemarknaden i storstäderna, framför allt Stockholm.
– Det är inte i Sävsjö och Örnsköldsvik som vi har en överhettning, säger Hamilton.
Bostadsminister Stefan Attefall tycker att bankerna borde ställa krav på amortering.
– De ska låna ut pengar, men de ska också ställa krav på betalningsförmåga och krav på amorteringar, säger han till TT.
– Jag tycker också att det är rimligt och sunt att varje människa som har lån också amorterar i någon form.
Attefall är i dagsläget inte oroad över den ökande utlåningen, men menar att trenden kan innebära risker på sikt. Han menar dock att det är Finansinspektionen (FI) som måste göra bedömningen när och om nya regler behöver införas.
– FI har uppdraget att följa den här frågan. Om de anser att de skulle behöva mer muskler så får de komma till regeringen, säger Attefall.
Carl B Hamilton menar att det behövs lagstiftning i riksdagen för att införa amorteringskrav.
– Jag har inte uppfattningen att det är så. Min uppfattning är att FI har den möjligheten.
Attefall menar att det är bostadsbristen som är den viktigaste orsaken till att bostadspriserna och därmed bolånen stiger. Han uppger att regeringen håller på att bereda förslag på olika regeländringar för att tiden från idé fram till att huset står färdigt kortas.
Finansminister Anders Borg (M) tycker att det är bra att diskussionen kommit i gång.
– Kombinationen av uppdrivna huspriser och en stor banksektor med hög internationell exponering är riskfylld. Det är inte rimligt att vi tillåter den exponeringen att öka. Här måste vi hitta olika vägar att bromsa detta: amorteringskrav, kapitaltäckningskrav, kassakrav, säger Borg efter ett möte i Bryssel.
Men än är han inte redo att sätta ner foten och välja angreppssätt.
– Jag tycker att den här diskussionen kan få fortgå ett tag till så kan vi se hur man väger av. Det är inga enkla frågeställningar, det behövs bearbetas, säger han.
Borg säger att bankernas risktagande är allvarligt för Sverige.
– Det är inte rimligt att vi riskerar att röra oss i en irländsk eller isländsk riktning. Det får inte ske, säger Anders Borg.
– Bankerna ska vara medvetna om att vi kommer inte acceptera att de fortsätter att expandera på det här sättet. Vi kommer att dra i tillräckligt många bromsar tills detta upphör.
Visserligen är banksektorn stor, men kapitaltäckningen är hög, så på kort sikt är inte risken överhängande.
– Vi har ett eller två år på oss innan vi måste landa det här. Och vi måste nog göra så att vi gradvis skärper åtgärderna, säger Borg.
Nordeas bolånechef Michael Schytt tycker att debatten om amorteringskrav är alltför oprecis. Han påpekar att de flesta banker i dag ger bottenlån på upp till 75—85 procent av bostadens värde. Nordea kräver amorteringar på alla topplån utöver bottenlånet på 75 procent.
– Att amortera av på topplån över 75 procent är självklart, att amortera av på bottenlån är mindre självklart, säger Schytt.
Han påpekar att den som bara har ett bottenlån på upp till 75 procent kan välja mellan att pensionsspara vilket ger högre inkomster efter pension eller att amortera vilket ger lägre boendekostnader.
– Det är upp till kunden att avgöra det.
Schytt menar också att risken för bankens del är måttlig om kunden inte har något topplån och belåningsgraden ligger på 75 procent.
Om myndigheterna skulle införa amorteringskrav på bottenlån, så tror Schytt att det är osannolikt att det skulle gälla också för gamla lån.
– Det är en allvarlig sak om vi är på väg in i en bolånebubbla och jag är bekymrad över att regering och myndigheter bollar ansvaret mellan varandra, säger Socialdemokraternas ekonomisk politiske talesperson Thomas Östros.
– Jag vill att regering och berörda myndigheter kommer till finansutskottet och redovisar sin syn på om vi har en bolånebubbla eller inte, och vem som har ansvaret för att agera.
Östros tänker ta upp frågan på finansutskottets sammanträde på torsdag om att kalla till sig bland andra finansminister Anders Borg.
Enligt en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av SEB och som presenterades tidigare i år så amorterar 66 procent på sina bottenlån. För fem år sedan var motsvarande siffra 71 procent.
SEB:s privatekonom Gunilla Nyström tycker att en rimlig målsättning för hushållen borde vara att amortera i en sådan takt att belåninggsgraden på bostaden är 50 procent i god tid innan pensionen. Då ska man räkna med eventuella ombyggnader och tillbyggnader som kan ha höjt värdet på villan eller borätten.
Nyström konstaterar att tiderna förändrats.
– Förr hade man målet att bli skuldfri innan man dog och man behöll sitt loppiga kök och gamla badrum.
Nyström har förståelse för att alla inte väljer att att amortera från start.
– Barnfamiljer kan behöva prioritera annat under en period än att betala amorteringar.
Bo Lundgren, generaldirektör för Riksgälden, spår ett kraftigt prisfall på bostäder i Stockholms innerstad. För en tvåmiljonerslägenhet i innerstaden tror han att prisfallet skulle kunna bli uppemot 20 till 25 procent. Däremot tror han inte att det finns någon nationell svensk bostadsbubbla.
– I Stockholms innerstad skulle jag aldrig våga köpa en lägenhet. Tittar man på landet som helhet kan det vara korrektioner på kanske 10 procent som en del talar om men det klarar hushållen, säger Bo Lundgren till nyhetsbyrån Reuters.