Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Ekonomi

Nya lån på bostaden kan ge hög amortering

Förslaget om amorteringskrav gör att den som tar tilläggslån får en ny stor utgift. För många rör det sig om 6 000–7 000 kronor i månaden.

I vår ska Finansinspektionen, FI, lägga fram nya föreskrifter för amortering av bolån. I december presenterade FI ett förslag till hur de nya reglerna ska se ut.

Grundbulten i FI:s förslag är att bolån ska amorteras med 2 procent om året ned till 70 procent av bostadens värde och vidare med 1 procent om året ned till 50 procent. Bolån som tagits innan de nya reglerna träder i kraft ska inte omfattas av de nya reglerna.

Men den som tar tilläggslån, nya lån som utökar det befintliga bolånet, aktiverar amorteringskravet. Det innebär att de som inte amorterar i dag kan behöva göra det i framtiden om förslaget blir verklighet.

 

Tilläggslånet omfattas av amorteringskravet men inte det tidigare lånet. Men amorteringstakten bestäms av hela lånebeloppet.

 

Det är inte ovanligt att ta ett tilläggslån för renovering eller underhåll av bostaden. I bland är det fråga om akuta åtgärder som att åtgärda ett läckande tak eller byta ut ett uttjänt värmesystem i ett småhus.

Med FI:s förslag bakas tilläggslånet ihop med det befintliga lånet och utlöser amorteringskravet om det samlade lånet överstiger 50 och 70 procent av bostadens värde. Blir lånet högre än 70 procent av värdet ska det amorteras på mindre än 3 år.

Det gör att den som har 70 procents belåning i dag, inte amorterar och tar ett tilläggslån på 200 000 kronor får en ny utgift på mer än 6 000 kronor i månaden.

Läs mer: De nya reglerna inför 1 juni

Våra exempel visar hur stor månadsutgiften blir vid olika belåningsgrader. Personerna i våra exempel amorterar inte i dag, månadsutgiften avser den första månaden och den sjunker något allt eftersom lånet betalas av.

Hans Lindberg, vd på Bankföreningen, framhåller att hans organisation är positiv till att amorteringskravet införs och att 93 procent av dem som tar nya lån amorterar redan i dag.

Men han är kritisk till den del av förslaget som innebär att tilläggslånen aktiverar amorteringskravet.

– Det bryter mot regeringens intention att amorteringskravet bara ska gälla nya lån, säger han.

Per Håkansson, chefsekonom på FI, håller inte med.

– Tilläggslånet omfattas av amorteringskravet men inte det tidigare lånet. Men amorteringstakten bestäms av hela lånebeloppet, säger han.

Ett alternativ till bolån är att ta ett blancolån, ett lån utan säkerhet. Fördelen i det här sammanhanget är att det då går att få en längre amorteringstid, ofta tio år, och därigenom en lägre månadsutgift.

Men det finns flera nackdelar. Räntan är högre och det går inte att binda räntan på ett blancolån, vilket gör att kostnaden alltid ökar när räntorna stiger. Alla kan inte heller få ett lån utan säkerhet.

I grafiken här bredvid finns ett exempel som visar kostnaden för ett blancolån med en amorteringstid på tio år och en ränta på 2 procent. Månadsutgiften blir då 2 500 kronor när lånet börjar amorteras.

Bankföreningen har tagit fram ett förslag till hur tilläggslånen kan hanteras när amorteringskravet är på plats. I korthet går förslaget ut på att tilläggslånen blir bolån med bolåneränta och möjlighet att binda räntan.

Läs mer: Maria Crofts: De med låga inkomster tvingas betala mer med nya reglerna

Amorteringstiden föreslås bli tio år och det ger en månadskostnad på 1 900 kronor när lånet börjar amorteras räknat på en ränta på 2 procent.

– Jag tycker att vi har bra argument för vårt förslag, säger Hans Lindberg.

FI:s förslag till amorteringskrav lades fram strax före jul och är nu ute på remiss. Remisstiden går ut om ett par veckor, den 12 februari, och då börjar FI gå igenom de förslag som kommit in.

Bankföreningen är en av remissinstanserna och deras förslag till regler för tilläggslån kommer att finnas med i remissvaret.

Per Håkansson på FI är medveten om att Bankföreningen har synpunkter på tilläggslånen.

– Det har påpekats att det blir en stark amorteringstakt och vi vet att till exempel Bankföreningen är kritisk till det, säger han.

Per Håkansson säger att FI ska utvärdera de synpunkter som kommer in.

– Bankföreningens tankegångar är intressanta men vad vi landar i har vi inte bestämt, säger han.

En annan fråga är från vilket datum amorteringskravet ska börja gälla. Enligt förslaget ska det träda i kraft den 1 juni men Bankföreningen anser att bankerna behöver mer tid för att anpassa sina system.

– Bankerna har haft ganska klart för sig hur förslaget ser ut så jag föreställer mig att de ska klara det till den 1 juni, säger Per Håkansson.

Foto: