Ekonomi

Nyckelhålet lockar färre

Utbudet av nyckelhålsmärkt mat minskar. Dietister varnar för att tjugo års folkhälsoarbete varit förgäves.

– Nyckelhålet får allt mindre betydelse. Industrin är inte lika intresserad av att använda det längre, säger Christina Karlsson, dietist och hälsoansvarig på Ica.

Livsmedelsverkets märke för näringsriktig mat står inte längre högt i kurs. Konsumenter väljer alltmer livsmedel utifrån trenddieternas råd om fet och kolhydratfattig kost.

Enligt nya siffror från undersökningsföretaget Nielsen sålde Arla cirka 9 procent mindre lättmjölk och hela 18 procent mindre minimjölk under förra året. Livsmedelsverkets rekommendation för fullt friska människor är lättmjölk från två års ålder. Försäljningen av lättmargarin har mer än halverats på fyra år.

Livsmedelskoncernen Axfoods dietist Lena Camarch Rydberg konstaterar att hälsodebatten svängt. I stället för att vara rädda för fett är människor nu rädda för kolhydrater.

– Vi dricker generellt mindre mjölk, men den mjölk som minskar minst är den feta standardmjölken och den som minskar mest är minimjölken. Det finns en risk för att det om några år kommer att visa sig i höga kolesterolvärden, säger hon.

Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel befarar att konsumtionen av nyckelhålsmärkta ost- och mejerivaror gått ned gans­ka mycket, men ännu finns ingen samlad statistik. Till årets hälsorapport från branschen kommer siffror över den försäljningen att tas fram.

– Vi vet att osten drabbats av fettdiskussionen och att nyckelhålsprodukter generellt säljer sämre än tidigare, säger Mona Lauermann Orheden, dietist på Svensk Dagligvaruhandel.

För att en vara ska få märkas med nyckelhålet krävs att den har ett balanserat innehåll av såväl fett och socker som salt och fibrer.

– Det är en enkel och bra märkning som vi arbetat med i över tjugo år. Det är alarmerande att bland annat lättmargarin och välsmakande, magra ostar försvinner. Från dagligvaruhandeln har vi försökt uppmärksamma regeringen på problemet de tre senaste åren, säger Christina Karlsson på Ica.

Hon efterlyser en ny folkhälsokampanj, bland annat med tanke på de stora mängder mättat fett många svenskar konsumerar numera.

Krister Salqvist, mejerichef på Arlas stora anläggning i Götene, bekräftar att de tillverkar betydligt mindre mängder magra ostar och lätta matfettsblandningar som Lätt & Lagom.

– Efterfrågan på lätta produkter har gått stadigt nedåt de senaste åren. Samtidigt har försäljningen av Bregott ökat starkt år efter år. Vi har byggt en till produktionslinje och fördubblat produktionen av Bregott, säger han.

De ansvariga för nyckelhålet på Livsmedelsverket tycker att diskussionen om fettets fördelar gått för långt. Att använda LCHF för att gå ner i vikt kan fungera.

– Men om stora delar av befolkningen börjar anamma den här dieten blir vi oroliga. Att äta så stora mängder mättat fett under lång tid leder till att blodfetterna ökar och hjärt-kärlsjukdomar går upp, säger Anette Jansson, enhetschef på Livsmedelsverket.

Hon betonar att nyckelhålet är ett verktyg som ska göra det enkelt för konsumenterna att välja hälsos

am mat. Såväl Livsmedelsverket som de flesta andra länders hälsomyndigheter försöker få människor att äta mindre fett från djurriket.

–Vi behöver en mera nyanserad debatt om vad som är hälsosam mat. Framför allt är det viktigt att få ner konsumtionen av smör och grädde, säger Anette Jansson.

Fakta: Nyckelhålet

Livsmedelsverkets symbol nyckelhålet är tänkt som en hjälp att lätt hitta hälsosam mat både när du handlar mat och äter på restaurang.

Varor med nyckelhålet ska uppfylla ett eller flera av följande villkor:

· mindre eller nyttigare fett

· mindre socker

· mindre salt

· mer kostfiber och fullkorn

jämfört med andra livsmedel av samma typ.

I juni 2009 anslöt sig även Norge och Danmark till märkningen.