Tre frågor till DN Ekonomis Johan Schück om regeringens budget.
Hur vill du karaktärisera budgeten?
– Det är en försiktig eftervalsbudget där innehållet är bestämt av vad som utlovades i valrörelsen, vilket ger en stark tonvikt på sysselsättning och offentliga finanser. Samtidigt är budgeten ganska optimistisk när det gäller utvecklingen i den svenska ekonomin, sett mot osäkerheten om den internationella konjunkturen. Det finns risk för en svagare tillväxt, som gör det svårt för regeringen att få ner arbetslösheten i den takt som man har tänkt sig.
Ungdomsarbetslösheten är bland den högsta i Europa, vad gör regeringen?
– Det mest intressanta är att man vill ta fram ett förslag om kallade nystartzoner, alltså skattelättnader för företag som etablerar sig i särskilt utsatta områden Annars handlar det mycket om att bygga ut olika utbildningar, liksom om att utöka coachning och praktikplatser. Som en åtgärd för högre sysselsättning räknar man också att villkoren för andrahandsuthyrning av bostäder ska bli mer fördelaktiga, vilket antas göra det lättare att flytta till orter där det finns jobb.
Vad saknar du i budgeten?
– Budgeten präglas mer av förvaltande än av reformer. Där finns inte särskilt mycket om långsiktiga frågor, såsom hur välfärden ska finansieras på längre sikt eller hur Sverige ska hävda sin långsiktiga konkurrenskraft. Många viktiga skattefrågor, utöver sänkt skatt för pensionärer och utökat jobbskatteavdrag, läggs i en utredning med sikte på mandatperioden efter 2014.