Spanien och Italien utsattes för ett enormt räntetryck på måndagen, i skuggan av ett i raden av möten i Bryssel om den grekiska skuldkrisen. Sverige kan trots sunda statsfinanser stå på tur, via banksystemet och en recession.
Det svajar betänkligt kring statsfinanserna i Sydeuropa. Spanska och italienska räntor nådde nya rekordnivåer på måndagen, samtidigt som euron föll hårt. Sydeuropeiska bankaktier, inte minst de italienska, fortsatte samtidigt utför efter förra veckans ras.
Svenska banker fick sin släng av sleven, med kraftiga kursfall, trots att exponeringen mot krishärdarna i form av obligationer från de så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) inte ens uppgår till 4 miljarder kronor. Detta är en försumbar del av storbankernas balansräkningar.
Men det är inte där skon klämmer. Sverige är ett litet exportland, extremt sårbart i en europeisk eller global recession. Och så finns risken för spridningseffekter via banksystemet.
Detta kan ge realekonomiska konsekvenser även i Nordeuropa, enligt Daniel Bergvall, ekonom på SEB:
– Risken är att vi hamnar i en situation som 2008, efter Lehman Brotherskraschen, med stelfrusna kreditkanaler och med banker som slutar lita på varandra.
Som många av sina kolleger ser Bergvall det som nu planeras för Grekland som ett sätt att köpa tid. I slutändan väntar vad man än gör en omfattande skuldrekonstruktion, tror han.
– Skulden är helt enkelt för hög för att de ska kunna ta sig ut på den privata marknaden och börja betala för sig på egen hand igen.
Den grekiska krisen var huvudfrågan när euroländernas finansministrar träffades i Bryssel på måndagen. Men mötet kom även att präglas av vad en italiensk bankir kallade ”spekulationsattacken” mot Italien.
Det hårda räntetrycket mot Rom fick bland annat ECB-ledamoten Lorenzo Bini Smaghi att uppmana italienska banker att skynda på med kapitaltillskott, då han noterat en låg kapitalnivå i storbankerna i Milano jämfört med hur det ser ut hos europeiska konkurrenter.
Euroländernas finansministrar, samlade till möte i Bryssel, försökte samtidigt fokusera på Grekland, vars budgetunderskott skenar och vars statsskuld snart är uppe i 160 procent av BNP.
Allt fler bland dem verkar nu inställda på att strunta i vad kreditvärderarna på Manhattan i New York tycker, vilket kan vara första steget mot någon form av påtvingade eftergifter för privata obligationsägare.
Men något skarpt förslag om nästa grekiska stödpaket, som väntas bli minst lika stort som det förra på 110 miljarder euro, väntas inte förrän i slutet av juli.