USA:s president Barack Obama vill satsa 447 miljarder dollar, motsvarande 2,85 biljoner kronor, på att skapa jobb och få fart på den amerikanska ekonomin. Men beskedet om hur paketet ska betalas dröjer drygt en vecka till.
Det är med en kombination av sänkta arbetsgivaravgifter, stimulansåtgärder och infrastruktursatsningar som presidenten vill sänka arbetslösheten, som i dag ligger på över nio procent. I ett tal till den samlade kongressen natten till fredagen svensk tid presenterade han sina förslag.
USA står inför en nationell kris med en ekonomi som har gått i stå. Politikerna i kongressen måste "stoppa cirkusen" och verkligen göra något för att få ekonomin på fötter, sade Obama, och syftade på Republikanerna som ihärdigt motarbetat hans tidigare förslag.
De första republikanska reaktionerna var avvaktande. John Boehner, talman i representanthuset, sade att presidentens förslag "förtjänar övervägande".
I det nya paketet finns bland annat sänkta skatter för löntagare och företag och stimulanser som ska skapa nya bygg- och lärarjobb.
– Det kommer att kickstarta en stagnerad ekonomi och försäkra företagen om att det kommer att finnas kunder för deras produkter och tjänster om de investerar och anställer, sade Obama.
Han hoppas med sitt jobbpaket kunna återvinna folkets förtroende för den ekonomiska politiken och öka sina chanser att bli omvald nästa år.
Men beskedet om hur paketet ska bekostas dröjer. Obama aviserade att han den 19 september kommer att lägga fram en plan för hur han vill minska USA:s svällande budgetunderskott. Planen ska inte bara täcka kostnaderna för jobbpaketet, utan också balansera USA:s statsskuld på lång sikt, sade presidenten. Han avslöjade att det både blir ytterligare nedskärningar men också förslag om höjda skatter för de allra rikaste.
Obama hoppas att kongressen ska ha antagit jobbpaketet före årets slut. Det kan dock bli problem att få stöd för satsningen av politiker som redan är inriktade på president- och kongressvalen i november nästa år.
Många republikaner väntas resa hinder, ovilliga att ge Obama en hjälpande hand inför valet. De vill samtidigt inte riskera att dra på sig väljarnas kritik mot att de bromsar försöken att få fart på ekonomin.