Bakslagen kommer tätt i USA. Arbetslösheten har stigit till den högsta nivån på 14 år, samtidigt som Ford planerar stora nedskärningar. Ekonomin är inne i en recession, som sträcker sig in i nästa år.
USA:s nyvalde president Barack Obama får ingen enkel start. Entusiasmen kring honom räcker inte för att omgående vända ekonomin. Tvärtom väntar ytterligare nedgång innan han tillträder i januari.
Under de närmaste två månaderna har Barack Obama tid att formulera en ekonomisk politik som tar sikte direkt på krisen. Han hinner också bygga upp den grupp som under ledning av en ny finansminister ska gå i närkamp med problemen. För tillfället pågår spekulationer om huruvida posten ska gå till Timothy Geithner som är chef för New York-delen av Federal Reserve, förre finansministern Lawrence Summers, tidigare Federal Reservechefen Paul Volker - eller till någon annan.
Arvet som den kommande Obama-administrationen ska ta över ser dock allt magrare ut. Arbetslösheten är nu uppe i 6,5 procent och kommer med all sannolikhet att fortsätta uppåt. Krisen i bilindustrin förvärras för varje dag. Och tillväxten i ekonomin har helt upphört: internationella valutafonden, IMF, räknar nu med BNP-siffror på -0,7 procent under 2009.
George W Bush är lamslagen och kan inte göra något under återstoden av sin presidenttid. Federal Reserve kan möjligen sänka styrräntan än en gång från rekordlåga 1,0 procent vid sitt möte i december. Men framför allt ökar kraven på Barack Obama att sätta in kraftiga stimulanser, även om det betyder växande budgetunderskott och risk för högre marknadsräntor.