Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Ockerlagstiftningen fungerar inte mot de höga räntorna

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Att snabblåneföretagen kan ta ut skyhöga räntor beror bland annat på att vi har en lagstiftning utan en procentsats för vad som är en ockerränta.

Många är medvetna om att det finns en lagstiftning mot ocker. Därför är en vanlig fundering varför inte lagen sätter stopp för räntor som blir hundratals eller till och med tusentals procent beräknade som årsräntor.

Det korta svaret är att det inte går. Orsaken är att det inte finns någon procentsats för vad som är ocker, varken i själva lagen eller i förarbetena.

I stället säger lagen ungefär att man inte får utnyttja en persons trängda situation eller underläge för att tjäna pengar. Och det är en mycket luddigare skrivning än en procentsats.

Men det kan snart bli ändring på det. Inte genom att ockerlagen ändras utan genom att det införs nya bestämmelser i konsumentkreditlagen.

I höstas föreslog en utredning, som regeringen tillsatt, att alla lån med en ränta på mer än 30 procentenheter plus referensräntan ska kallas högkostnadskrediter. Med dagens minusränta motsvara det en årsränta på 29,5 procent.

Utredningen vill också sätta ett räntetak på 40 procent plus referensräntan. I dagsläget skulle det betyda att det blev förbjudet att ta ut en högre ränta än 39,5 procent.

Förslagen från utredningen har varit ute på remiss och svarstiden gick ut i januari. Men regeringen har fortfarande inte lagt fram något förslag utan jobbar fartfarande på det.

Regeringen har gjort flera försök att begränsa riskerna för konsumenterna.

Att riksdagsledamöterna väntar otåligt på åtgärder som ska stärka konsumenterna i deras kontakter med snabblåneföretagen visade sig tydligt den 6 april i år. Då uppmanade riksdagen regeringen att vidta åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning.

Mycket pekar också på att regeringen lägger fram ett förslag den närmaste tiden. Då skulle förslaget kunna röstas igenom i riksdagen i höst och börja gälla under 2019.

Regeringen har gjort flera försök att begränsa riskerna för konsumenterna med snabba krediter med höga räntor. Hittills har det gått så där.

Att sätta ett räntetak och kräva att bolagen gör en bättre kreditkoll är bra åtgärder. Men det är svårt at förstå varför det måste ta minst 13 år att få reglerna på plats.

Läs mer: Trots de nya reglerna – snabblåneföretagen växer sig allt större

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.