Tredje kvartalets tillväxt på årsbasis tros falla till 1,4 procent för att fortsätta ned till 1,0 procent under fjärde kvartalet i de så kallade G7-länderna, där ledande ekonomier i Västeuropa, Nordamerika och Japan ingår.
Under första och andra kvartalet växte G7-ländernas ekonomier med 3,2 respektive 2,5 procent.
Försvagade indikatorer, låg nivå på kreditgivningen, försämrade inköpschefsindex samt en konstaterad inbromsning i lyftet för industriproduktionen är några faktorer som lyfts fram som avgörande för att OECD nu sänker prognoserna.
Utsikterna präglas dock av stor osäkerhet, enligt OECD-ekonomerna.
På nedåtsidan lyfter ekonomerna fram faktorer som fortsatt behov av skuldsanering efter recessionen och risken för fallande bostadspriser.
En förvärrad situation på arbetsmarknaden i G7-länderna pekas också ut som en faktor som kan utgöra ett hot mot tillväxttakten, liksom osäkerhet rörande skuld- och budgetproblem bland stater.
Samtidigt finns det faktorer som kan överraska positivt, som utrymme för ett lyft för privata investeringar, som är på en väldigt låg nivå i förhållande till BNP i G7-länderna.
Dragkraft kan även hämtas från stabila företagsvinster, tillväxtländer och lagereffekter samt från det faktum att risken för finansiella kriser ser ut att ha dämpats.
Penningpolitisk stimulans måste förlängas eller till och med öka om den inbromsning som nu äger rum blir ihållande och planerna på budgetåtstramningar i G7-länderna fullföljs, enligt OECD.
Erkki Liikanen, finländsk ledamot i Europeiska centralbanken (ECB), konstaterade samtidigt i ett tal inför parlamentet i Helsingfors att tillväxten i de ledande ekonomierna i världen börjat plana ut och att denna trend även omfattade eurozonen.
Han påpekade att det trots detta är av yttersta vikt att länder med skuld- och budgetproblem fortsätter strukturera om sina finanser för att tillväxten ska kunna bli uthållig.
Han välkomnade samtidigt förslag om nya globala regler för banker från den så kallade Basel-kommittén, som innebär hårdare kapitalkrav.
– Det är en ambitiös reform, med en tillräckligt lång infasningsperiod, som kan ge oss ett finansiellt system som är mer uthålligt än det nuvarande utan att begränsa bankernas utlåningskapacitet för mycket, sade han.
Inom bankvärlden har många direktörer och bedömare varnat för att just utlåningskapaciteten kommer att stramas åt av de nya reglerna.
Andra prognosmakare ser också en inbromsning i USA som högst trolig, däribland Blue Chip Economic Indicators, som tar fram prognoser med hjälp av enkäter med 50 ekonomer.
Lägre konsumtion, sänkt nivå för investeringar och det privata byggandet anges som huvudorsaker när Blue Chip Economic Indicators sänker sin prognos för USA:s tillväxt till 2,7 procent på årsbasis i år och 2,5 procent på årsbasis 2011. Tidigare låg prognoserna på 2,9 respektive 2,8 procent.
Arbetslösheten i USA beräknas enligt samma bedömare ligga på 9,6 procent vid årsskiftet och under 2011 bara gå ned drygt en halv procentenhet till omkring 9 procent.
Ränteläget i USA tros följa med uppåt då centralbanken Federal Reserve börjar höja sin viktigaste styrränta, vilket beräknas äga rum i mitten av nästa år. Vid utgången av 2011 räknar bedömarna i snitt med en amerikansk styrränta på 0,75 procent, vilket kan jämföras med dagens rekordlåga 0,25 procent.