Ekonomi

OECD kritiserar svensk bostadspolitik

Foto: Hampus Lundgren

Sänk ingångslönerna och förenkla i regelverket. Det är en del av de rekommendationer som OECD ger till Sverige i sin senaste landrapport, som också förespråkar höjda lärarlöner. De höjer samtidigt en varningens finger för svenska hushållens bostadsskulder.

Industriländernas samarbetsorganisation, OECD, tecknar en relativt ljus bild av Sverige i sin senaste rapport. OECD:s generalsekreterare Angel Gurria, som för några år sedan liknade svensk ekonomi vid Pippi Långstrump, tycker forfarande att den är stark.

– Ni kanske till och  med är i bättre form. Men ni har inte så mycket draghjälp av omvärlden och då måste ni jobba hårdare.

OECD ser gärna att Sverige ökar investeringarna i väg och järnvägar. Dessutom tycker Gurria att det är en god ide om Sverige, som regeringen vill, gör sig av med överskottsmålet i budgeten och i stället har ett balansmål.

– För att ni ska hålla ett överskott kanske det krävs en politik som stramar åt BNP-tillväxten. Det gör i förlängningen att det krävs mer av välfärdssystemet och att ni i slutändan betala dubbelt. Då är det bättre om Sverige använder det finanspolitiska utrymme som finns, säger han.

OECD spår i rapporten att svensk ekonomi ökar med runt 3 procent i år och nästa år. Man konstaterar också att Sverige nu ett av få länder där BNP ligger på klart högre nivåer än innan finanskrisen inleddes 2008.

Men det betyder inte att regeringen kan luta sig tillbaka. OECD framhåller framför allt två problem i den svenska ekonomin. Ett är att produktiviteten har slagit av på takten. Det andra är att svenska skolelever halkat efter i internationella mätningar.

För att öka produktiviteten vill Gurria att Sverige förenklar regelverket både för entreprenörer och på fastighetsmarknaden, som pekas ut som alltför stelbent. Dessutom föreslås att ingångslönerna sänks.

– Det tillåter att unga människor kan få in en fot och öka sina kunskaper. Är systemet för stelbent är det bara de som redan har fördelar, som fackföreningar, som drar nytta av det, samtidigt som det hejdar ny arbetskraft från att ta sig in på arbetsmarknaden.

Finansminister Magdalena Andersson ville inte kommentera denna rekommendation med annat än att det är arbetsmarknadens parter som sätter lönerna. Däremot håller hon med om att produktiviteten måste öka.

– De privata investeringarna är för låga och vi måste göra Sverige till ett mer attraktivt land att investera i. Vi behöver mer utbildad arbetskraft och se till att det byggs mer.

För att förbättra skolresultaten uppmanar OECD Sverige att höja läraryrkets attraktivitet. Högre löner, bättre karriärvägar för lärare och större flexibilitet i arbetet, är en del av de förslag som ges för att få fler att vilja söka sig till läraryrket. Sverige uppmanas också förbättra förutsättningarna för invandrare att lära sig svenska.

– Språket är avgörande för att invandrare ska lyckas, säger Gurria.

Dessutom ses ett behov av att på ett tidigare stadium stödja elever som släpar efter i skolan.

En varningens finger lyftes också för att hushållens skulder ska öka för mycket i det lågräntelandskap som råder. Riksbanken uppmanas visserligen att hålla en fortsatt låg ränta, fram tills inflationen stiger. Men då är det också viktigt att det finns regler på plats som håller skulderna på mattan. OECD noterar de senaste förändringar som har skett med amorteringskrav, men tycker också att regeringen ska överväga att fasa ut möjligheten till ränteavdrag.

Gurria ser dock ingen risk för att de låga räntorna världen över ska skapa en ny finanskris.

– Vi vet bättre idag, har blivit försiktigare, så jag är inte oroad.