OECD räknar med en gradvis återhämtning därefter, med tillväxt på 1,9 procent 2013 och 3,0 procent 2014, enligt en utvärdering av den svenska ekonomin.
Arbetslösheten väntas toppa på 7,9 procent i snitt 2013 efter att stigit till 7,7 procent i år. Under 2014 räknar OECD med att arbetslösheten i Sverige sjunker till 7,6 procent.
OECD räknar med att Sveriges inflation fortsätter att sjunka från 1,0 procent i snitt i år till 0,9 procent 2013, för att därefter öka till 1,7 procent 2014.
OECD räknar också med underskott i statsbudgeten under hela prognosperioden 2012–2014, med en topp på –0,8 procent av BNP 2013. Statsskulden beräknas fortsätta nedåt mot 36,4 procent av BNP.
Sveriges regering får både ris och ros i rapporten. Strukturreformerna i början av 90-talet och en väl avvägd finanspolitik har gett den svenska ekonomin motståndskraft i den internationella konjunkturnedgången, enligt OECD:s ekonomer.
Risker finns dock i den jämförelsevis stora banksektorn, präglad av en hög skuldnivå bland hushållen. Och på arbetsmarknaden ser OECD en dålig integration av ungdomar med låg utbildning, invandrare, sjuka och handikappade. Bland annat föreslår OECD sänkta lägstalöner, obligatorisk a-kassa och tuffare sanktioner mot arbetslösa med a-kassa som inte söker jobb.
Läs mer: ”Varseljobben försvinner för gott”
OECD:s tillväxtprognos för 2012 och 2013 ligger i linje med vad OECD sade sig räkna med i sin senaste årsrapport från slutet av november. Den ligger även nära Riksbankens och Konjunkturinstitutets beräkningar, men väsentligt lägre än den BNP-prognos finansminister Anders Borg använde i höstbudgeten i september. Där beräknas tillväxten i år till 1,6 procent och 2013 till 2,7 procent.
Anders Borg planerar att revidera regeringens BNP-prognos före årsskiftet, troligen senare i veckan.
OECD ser enligt sin utvärdering utrymme för att Riksbanken sänker reporäntan. Det kan även bli aktuellt att föra en mer expansiv finanspolitik, om ekonomin utvecklas svagare än väntat, enligt organisationens ekonomer.
Sveriges förhållandevis stora banksystem bär på stora risker som kan medföra kostnader, varnar OECD. Hushållen är med sin höga skuldsättningsnivå sårbara för prisfall på bostadsmarknaden, räntehöjningar och ökad arbetslöshet. Blir det en oordnad korrigering av denna obalans kommer det att påverka banksektorn, enligt OECD.
OECD ser ett behov av ett skärpt ramverk för tillsynen av finanssektorn för att hantera riskerna i det svenska banksystemet. Organisationen välkomnar de höjningar av likviditetskrav på bankerna som står för dörren. OECD ser även planerna på högre riskvikter på bolån när bankernas kapitalbas beräknas som välkomna.
Svenska huspriser är historiskt höga och har ökat anmärkningsvärt under de senaste åren, konstaterar OECD. För att bromsa denna utveckling förespråkas fortsatta reformer för att öka utbudet av hyresbostäder och åtgärder för att förenkla byggregler och öka konkurrensen inom byggsektorn.
Fastighetsskatten borde höjas, enligt OECD, så att fastigheter som tillgångsslag likställs med andra tillgångar. Samtidigt borde beskattningen av finansiella tillgångar förenklas och göras mer neutral.
Den bristfälliga integrationen av ungdomar med lägre utbildning, invandrare, sjuka och handikappade på den svenska arbetsmarknaden bör åtgärdas, enligt OECD.
Sänkta lägstalöner, ett mer effektivt utbildningssystem och mer individuellt utformade arbetsmarknadspolitiska insatser föreslås.
OECD tänder även en varningslampa för negativa effekter av reformer av sjukvårdssystemet, åtgärder som måste utvärderas noga för att säkra att tillgången på sjukvård inte försämras och så att det inte skapas för stora kvalitetsskillnader i sjukvården.
OECD pläderar även för förlängda ersättningsperioder i a-kassan och uppmjukade arbetsvillkor för att få rätt till a-kassa. De tror också det skulle fungera bättre om a-kassan gjordes obligatorisk.
Samtidigt efterlyser organisationens ekonomer skärpta krav på jobbsökande och tuffare sanktioner från arbetsförmedlingen om arbetslösa med a-kassa inte söker jobb tillräckligt aktivt.