PARIS.
Sveriges ekonomi går så starkt att det skulle vara olämpligt med ytterligare budgetstimulanser. Den varningen kommer från industriländernas samarbetsorganisation OECD, som samtidigt uppmanar Riksbanken att gå vidare med räntehöjningar.
I sin nya översikt av världsekonomin har OECD kraftigt justerat upp sin bedömning beträffande Sverige. BNP-ökningen spås nu bli 4,3 procent under 2007 och 3,5 procent under 2008. Det är ännu mer optimistiskt än vad svenska prognosmakare har kommit med på senare tid.
Främsta drivkraften bakom denna snabba tillväxt är hushållens konsumtion, som väntas stiga med närmare fyra procent per år. I gengäld minskar hushållssparandet, till följd av att läget på arbetsmarknaden känns mer stabilt än tidigare.
Enligt OECD ökar sysselsättningen kraftigt, samtidigt som den öppna arbetslösheten närmar sig fyra procent.
Detta hänförs främst till konjunkturen, men OECD menar att regeringens arbetsmarknadsreformer kan förlänga den gynnsamma utvecklingen. Särskilt anser man att jobbskatteavdraget och neddragningen av a-kassan har gjort det mer lönsamt att arbeta, vilket får fler att söka jobb och bidrar till att sänka jämviktsarbetslösheten.
Tillfället är det bästa tänkbara för fler reformer, hävdar OECD. Just nu finns det ovanligt goda möjligheter att de som förmås att komma ut på arbetsmarknaden också kan hitta jobb. Det kan i så fall höja sysselsättningen på ett sätt som står sig genom konjunkturväxlingarna.
- Vad som kommer i höstens budget och sedan kan börja genomföras under 2008 blir avgörande för de följande årens utveckling. Det finns fortfarande mycket att göra som kan minska antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionerade. Men allra viktigast är att snabbt driva ner ungdomsarbetslösheten, vilket man har lyckats med i Danmark, säger Jens Lundsgaard som ansvarar för Sverigebevakningen vid OECD.
Han framhåller samtidigt att regeringen inte bör sätta in mer efterfrågestimulanser när ekonomin ändå växer så snabbt. Om man vill gå vidare med sänkningar av exempelvis inkomstskatten, så måste de vara fullt finansierade. Så var exempelvis inte fallet vid sänkningen av fastighetsskatten tidigare i år - en reform som Jens Lundsgaard ställer sig kritiskt till:
- Det slutliga förslaget om fastighetsskatten från regeringen är inte framlagt, utan det finns fortfarande chans till ändringar. Som det nu ser ut kan följden bli att huspriserna stiger, när det redan råder övervärdering på marknaden. Erfarenheterna från andra länders husmarknader visar att prisuppgången kan bli större än vad någon har räknat med, betonar Jens Lundsgaard.
Det ankommer på regeringen att inte försämra den framtida ekonomin genom att sätta in stimulanser vid fel tillfälle, understryker han. Men det är Riksbanken som ska strama åt, när inflationen riskerar att bli alltför hög.
Det har man också gjort, och nu är det dags att fortsätta.
Rekommendationen från OECD är att reporäntan ska höjas nu i juni - och sedan i både september och oktober samt i början av nästa år. Sammantaget betyder det att räntan inom det närmaste året går från nuvarande 3,25 procent till 4,25 procent, vilket tills vidare kan ses som ett tak.
Men i likhet med Riksbankens räntebana kan denna bedömning senare justeras uppåt, om det skulle visa sig att inflationsutsikterna är starkare än förutsett.