I Haninge kommun – som var nära konkurs under 90-talskrisen – är balanskravet i dag en helig princip man inte ruckar på.
"Vi har lärt oss av tidigare misstag", säger kommunalrådet Gilbert de Wendel (M).
Såren efter 90-talskrisen svider än i Haninge. Invånarna betalar fortfarande av den miljardskuld kommunen då drog på sig.
Att kringgå balanskravet – som infördes mycket på grund av just Haninges havererade ekonomi – är inget alternativ.
– Det är oerhört viktigt att man gör allt för att hålla en god ekonomi. Vi har verkligen ansträngt oss för att lägga en budget med överskott även 2010, och det kommer vi att lyckas med, säger Gilbert de Wendel (M), kommunstyrelsens ordförande i Haninge.
Den främsta sparåtgärden är att antalet anställda kommer att minskas med omkring hundra genom naturlig avgång. Det sparar 50 miljoner kronor.
– För kommuninvånarna blir det lite sämre service, men det är oundvikligt, förklarar Gilbert de Wendel.
Alla kommunalråd i landet delar dock inte Gilbert de Wendels respekt för balanskravet, visar DN Ekonomis rundringning. Tvärs över landet – i Trollhättans kommun, som drabbats hårt av bilindustrins stålbad – är tongångarna annorlunda.
Underskottet på 20 miljoner kronor som kommunen planerar för 2010 gör att en skattehöjning kan undvikas, förklarar kommunalrådet Gert-Inge Andersson (S).
– Man kan inte höja kommunalskatten hur mycket som helst. Anledningen till att vi nu kan gå med underskott är att vi byggt upp en buffert, säger han.
Även i Sveriges tredje största stad, Malmö, visar budgeten för 2010 underskott. Här med 200 miljoner kronor. Men kommunen bryter inte mot lagen, hävdar Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande.
– Vi har haft stora överskott de senaste åren och tar nu av dessa pengar. För Malmöborna innebär det att vi lindrar konsekvenserna av krisen. Utgångspunkten är att skolan inte ska drabbas, säger han.