Det var när Antipiratbyrån besökte ett IT-företag som SOM-servern upptäcktes och de ansvariga stängde frivilligt ner den.
- Det visar att den här verksamheten styrs och leds av välorganiserade och välfinansierade grupper, säger Henrik Pontén, jurist hos Antipiratbyrån.
För några år sedan slog polisen till med husrannsakan hos teleoperatören Bahnhof. Datorer sprängfyllda med upphovsrättsskyddat material beslagtogs och det kostade operatören prestige och pengar när saken avslöjades.
Att inget liknande tillslag har skett sedan dess betyder inte att problemet har minskat.
Enligt Henrik Pontén förutsätter spridningen supersnabba internetuppkopplingar. De finns ofta på IT-bolag där många till och med i högsta IT-ledningen fortfarande blundar för vad som sker.
- Vi löser det på ett annat sätt. Oftast är de bolag vi besöker glada över att få informationen och de stoppar verksamheten, säger Pontén.
Förra veckans aktion var ingen engångsföreteelse, liknande "hembesök" sker flera gånger om året. De nätverk kallade releasegrupper som sysslar med illegal fildelning slutar ofta med verksamheten efter påtryckningar från Antipiratbyrån. På så sätt stoppades förra veckan releasegrupperna "Innsyn" och "Highquality", som sprider filmer på nätet efter att ha knäckt kopieringsskydden och lagt på översättningstexter.
På internet finns information om vilka landets 20 bästa releasegrupper är, vilka filmer de lagt ut och när de publicerades.
Enligt Pontén tävlar grupperna om vem som är snabbast, ofta sprids filmerna på nätet flera veckor innan de släpps officiellt. Att vara först innebär ära och berömmelse bland de cirka 1.000 personer som ingår i dessa skyddade nätverk.
Till den här världen kvalificerar man sig med inbjudan, lösenord, krypteringar och alias.
- Inte ens inom releasegruppen känner man varandra annat än som alias på nätet, säger Henrik Pontén som tillägger:
- Förr handlade det om idealism i någon mening, i dag utvecklas det till affärsverksamhet med internationella förgreningar.
Grupperna kan tjäna pengar på att sälja filmer till kopieringsfabriker i Kina eller sälja reklam på sina sajter. De kan också sälja abonnemang som krävs för att få tillgång till filmerna.
- Utan den här världen scenen som den kallas i Sverige the scene utomlands, skulle det inte finnas några filmer, musik eller datorprogram på de vanliga nedladdningssajterna Pirate Bay till exempel, säger Henrik Pontén.
- Det är också den världen vi vill stoppa och då måste den svenska lagstiftningen EU-anpassas för att klara det. Då kan polisen fokusera på den industriella toppen och vi kan jobba brottsförebyggande mot vanliga fildelare, fortsätter han.