– Om man tyckte att det var stora skillnader i USA på 1980-talet så är Sverige där nu, säger Markus Jäntti, en av forskarna bakom rapporten, till DN.se.
De senaste 30 årens trend mot ökade skillnader är ett brott mot en tidigare utveckling i Sverige av ökad jämlikhet, enligt rapporten från SNS, skriven av professorerna i nationalekonomi Anders Björklund och Markus Jäntti vid Stockholms universitet.
Den främsta orsaken till förändringen är ökade skillnader i kapitalinkomster, snarare än förändringar av löner, skatter och transfereringar, enligt rapporten.
Det innebär exempelvis att ränteintäkter och börsvinster ökat.
– På 1990-talet förnyades skattesystemet. Kapital beskattas lägre än arbetsinkomst för de som har högre inkomster. Det som tidigare var lön skriver de som kan därför över till kapitalinkomster. Därför stiger inkomst av kapital och skillnaderna ökar, förklarar Markus Jäntti.
Dessutom har inkomstbeskattningen ändrats under 2000-talet, vilket också haft effekt.
– Inkomstbeskattningen har ändrats så den utjämnar mindre än tidigare och inkomstskillnaderna ökar, säger han. Exakt vilken effekt exempelvis jobbskatteavdraget haft står ännu inte klart.
Vad som är viktigt i rapporten, enligt forskarna, är framför allt tidsperspektivet. Det som observerats på två till tre år gäller även på längre sikt. Resultaten visar att om man tittar på individen under 10 till 20 år så varierar inkomsterna mycket mer för en låginkomsttagare än för en höginkomsttagare.
Studien visar att inkomstskillnaderna inte omedelbart ökade under krisåren 2007–2009 eller under krisåren vid 1990-talets början. Författarna drar slutsatsen att det händer mycket inkomstmässigt under krisår men att förändringar i olika delar av fördelningen tar ut varandra. Vad som hänt sedan finanskrisen finns det ännu inga färdiga sifffror som vittnar om. Men först åren efter 1990-talskrisen märktes ökade inkomstskillnader.
Vid en internationell jämförelse framkommer det att Sverige, i likhet med övriga nordiska länder, hade en jämförelsevis jämn inkomstfördelning, även kring 2005. Men även i Sverige ökar skillnaderna.
Nyligen presenterade OECD sin rapport om inkomstskillnader där det blev uppenbart att skillnaderna inte varit så stora på 30 år. Där visade siffror för Sverige att inkomstökningen i snitt legat på 1,8 procent per år sedan 1980 och fram till 2000-talet. Men för den högst avlönade tiondelen av befolkningen hade inkomsterna ökat mer än snittet – med 2,4 procent om året. Den lägst avlönade tiondelen däremot såg bara en genomsnittlig inkomsttillväxt på 0,4 procent om året.
– Om hela ekonomin skulle växa så lite som 0,4 procent om året i 25 års tid skulle det betraktas som en nationell katastrof. Den rikaste delen av befolkningen har sex gånger så hög tillväxttakt, säger Markus Jäntti.
I länder där inkomstfördelningen är jämn är sambandet svagare mellan olika generationers inkomster. Det finns alltså en positiv koppling mellan en jämlik inkomstfördelning och en rättvis inkomstfördelning. Rättvis syftar i det här fallet på att föräldrarnas inkomst ska ha så liten betydelse som möjligt för individen att uppnå en god livsinkomst.
– När inkomstskillnaderna ökar, ökar också beroendet av familjebakgrunden. Den som föds i en låginkomstfamilj får det svårare att uppnå en högre inkomst själv, säger Markus Jäntti.