Statsminister Fredrik Reinfeldt och 24 av hans EU-kollegor har nu satt sina namnteckningar under avtalet om en ny finanspakt. Den ska skärpa budgetdisciplinen och se till att unionen i framtiden inte hamnar i samma allvarliga skuldkris som nu.

Storbritannien och Tjeckien är de enda länderna som valt att stå utanför.

Men signeringsceremonin är inte slutpunkten för pakten. Nu väntar nationella ratificeringar i alla de 25 paktländerna.

– Ni måste nu alla övertyga era parlament och väljare om att det här avtalet är ett viktigt steg för att långsiktigt föra tillbaka euron till säker mark, sade EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy.

Irland har meddelat att det blir folkomröstning och utgången är helt oviss. Skepsisen mot EU har ökat i landet och många irländare känner att de tvingats att ta nödlån från EU, med hårda åtstramningspaket som följd.

Om det blir nej kan pakten träda i kraft ändå, eftersom det bara kräver att tolv euroländer säger ja. Men i skakiga eurokristider vill de 17 euroländerna gärna visa enad front.

Ett större problem är om Frankrike ställer sig utanför. Francois Hollande, som i opinionsundersökningar just nu ser ut att bli landets nye president i maj, har deklarerat att han tänker omförhandla pakten.

Socialdemokraten Hollande anser att pakten har slagsida mot disciplin och svältkur. Han vill balansera med åtgärder för tillväxt.

Hollande vet att han är sent ute, men har gått ut hårt i frågan. För att ratificera avtalet vill han få något i utbyte av EU-kollegorna.

Reinfeldt är måttligt sugen på att omförhandla.

– Det grundläggande svaret är att det nu är undertecknat, säger Reinfeldt.

– Syftet med finanspaktens tillkomst, och även den nya lagstiftningen om skärpt budgetdisciplin, är ju att komma bort från läget att vi hittar på regelsystem som man sedan omedelbart kan kringgå.

För euroländerna är paktens regler bindande. För icke-euroländer som Sverige är ingenting bindande, så länge landet självt inte ber om det.

Så tänker exempelvis Danmark och Bulgarien frivilligt lagstifta om kravet på balans i budgeten. Men det är inte aktuellt för svensk del, enligt Reinfeldt.

De finansiella ramverk som redan finns, med överskottsmål och utgiftstak, räcker gott, anser regeringen.