Ökat tryck mot Irland och Portugal

Den irländska statens slutnota för att rädda Anglo Irish Bank kan överstiga 35 miljarder euro, tror Standard & Poor's, som varnar för att Irlands kreditbetyg i så fall kan behöva sänkas.

Hittills har regeringen i Dublin öronmärkt 25 miljarder euro för åtgärderna, som ser ut att utmynna i en delning av banken i en bra och en dålig del. Skulle detta belopp räcka beräknas redan det innebära att Irlands budgetunderskott 2010 rusar upp till kanske 25 procent av bruttonationalprodukten (BNP), vilket kan jämföras med taket som finns i EU:s stabilitetspakt på 3 procent av BNP.

En betygssänkning skulle öka räntetrycket mot Dublin från dagens rekordnivåer. I farans riktning ligger då en akut kris där räntorna blir så höga att de i praktiken stänger ute Irland från kapitalmarknaden.

Ett lägre kreditbetyg skulle även höja priset för att försäkra sig mot att Irland ställer in betalningar på CDS-marknaden, som också ligger på rekordnivå. En investering på 10 miljoner euro i femåriga irländska statsobligationer kostade på tisdagen 519 000 euro att säkra.

Räntor på nya rekordnivåer drabbade även Lissabon på tisdagen. Där ledde landets president Aníbal Cavaco Silva möten mellan minoritetsregeringen och oppositionen för att försöka medla fram en uppgörelse om budgeten.

Räntan på en tioårig portugisisk statsobligation låg på tisdagen på 6,52 procent, vilket kan jämföras med 2,44 procent för motsvarande statspapper från Sverige.

Svenska banker berörs knappast av den nya våg av oro som nu sveper över eurozonen, enligt Johan Hansing, chef för ekonomiska avdelningen på Svenska Bankföreningen.

Han beskriver bankerna som väl kapitaliserade och med begränsad exponering mot problemländerna.

Inte ens de danska finansiella problemen för färöiska Eik Banki, som köpte Skandiabankens danska verksamhet 2007, lär smitta av sig, tror Hansing.

- Svenska banker ligger inte i närheten av de problem som finns i andra europeiska länder.