Som DN kunde avslöja i går har ju Aktiemarknadsnämnden förklarat att det villkor som Old Mutual ställt upp, att man ska kunna dra tillbaka budet om inte Skandiastyrelsen rekommenderar det, strider mot all praxis i Sverige. Liksom i Storbritannien. Men Aktiemarknadsnämndens avspisning, som kom innan budet lades, hindrade alltså inte Old Mutual från att behålla villkoret.

Och när dessutom kunniga, rutinerade och respekterade styrelseledamöter kommer till olika slutsatser om det är en bra affär eller inte, liksom storägare som lever upp till samma epitet också gör, så lyckas Skandia ännu en gång hålla sig kvar i rubrikerna.

Mycket har hänt på en vecka. Som DN kunde avslöja i måndags är Skandiastyrelsen alltså kluven. Ja, officiellt finns det inga uttalanden om detta, inte heller någon offentlighet om vem som står på vilken sida, men det är ingen som ifrågasätter kluvenheten.

Så följde en diskussion om vad som skulle komma först; ett bud som Skandiastyrelsen ville eller en rekommendation från styrelsen som Old Mutual ville ha.

Den dragkampen, om det någonsin var en sådan, vann Skandiastyrelsen för i fredags kom ju budet.

Den fråga som tycks väga tungt för majoriteten styrelseledamöter som sagt nej till Old Mutual är Skandiabankens framtid. OM-chefen Jim Sutcliffe bekräftade för DN i veckan frågan om banken är en av de punkter där styrelsen haft invändningar samt att försäljning är ett alternativ.

Skrivningen om Skandiabanken är nog det mest luddiga i hela det 25-sidiga budet. Old Mutual vill ha Skandiabanken som en distributör av långsiktiga sparprodukter, "snarare än inom bilfinansiering och bostadslån", och kommer till slutsatsen att man ska "utforska strategiska möjligheter för Skandiabanken att ingå distributionsavtal med en partner som kan tillhandahålla ett större distributionsnätverk och en bredare kundbas som ökar korsbefruktning och gynnar Skandia som helhet." Vad det betyder? Tja, säg det.

En försäljning av Skandiabanken skulle ge Old Mutual lite mindre tryck på balansräkningen. Efter vad DN förstår har framförallt kreditvärdighetsbedömarna Moody’s haft åsikter om hur mycket mer Old Mutual, som köpt flera bolag under senare år, kan låna utan att kreditbetyget sänks. Och Jim Sutcliffe bekräftade ju för DN att en nedgradering är ett alternativ. Intrycket från presentationen av budet i fredags var dock att han fått klartecken från Moody’ s och dess kollega Fitch. Vilka villkor som dessa ställt är dock inte känt.

Kreditbetyget är mycket viktigt. Inte så mycket för att lån blir dyrare med lägre kreditbetyg, utan framför allt för den amerikanska fondsparverksamheten. Finansiella rådgivare och andra kanaler som säljer sådana fonder har ofta som krav att de bolag vars produkter man förmedlar ska ha minst en viss kreditrating.

Detta för att kunderna ska kunna vara säkra på att bolaget klarar sina finanser, och för att mellanhanden inte ska riskera att bli stämd av kunden.

Sänkt kreditbetyg var ett av skälen till att Skandia för några år sedan tvingades sälja sitt amerikanska dotterbolag American Skandia.

Det talas inte så mycket om balansräkning och kreditbetyg, utan hellre om det starka kassaflödet som framför allt kommer från den sydafrikanska hemmamarknaden.

Om skrivningen om Skandiabanken räcker för att tillräckligt många i Skandiastyrelsen ska ändra sig så att en majoritet säger ja till Old Mutual återstår att se. Old Mutual kräver ju inte att hela styrelsen ska stå enig bakom budet, utan "bara" att majoriteten gör det.
Frågan är dockom Old Mutuals enträgna tryck på styrelsen att först tvinga fram en rekommendation, innan man ville lägga ett formellt bud, och nu villkora hela affären av ett ja från styrelsen verkligen gör de redan tveksamma mer benägna att säga ja. Att försöka jaga in någon i ett hörn är sällan den optimala förhandlingstaktiken.

Old Mutuals argument, som man säkert får hjälp av stöttande aktieägare att framföra, är att det så här långt finns betydligt fler stora aktieägare i Skandia som är för en affär än emot. Det vill säga att styrelsen är i obalans med aktieägarna. Men många aktieägare har ju faktiskt inte tagit ställning alls, utan väntar på både bud och sedan rekommendation från styrelsen. Det vill säga den tågordning som brukar gälla.

Att Aktiemarknadsnämnden underkänner Old Mutuals villkor väger tungt. Visserligen tar inte nämnden några bindande beslut, utan gör uttalanden för att tala om vad som är praxis och inte på aktiemarknaden, men nämnden väger tungt och deras åsikt var tydlig.

"Vi menade att de inte borde ställa ett sådant villkor, men det är möjligt att de missuppfattat oss. Vi trodde att vi uttryckt oss tydligt", sa justitierådet Johan Munck i gårdagens DN.

Det är naturligtvis orimligt att Old Mutual och dess rådgivare missförstått, det tror inte Aktiemarknadsnämnden heller.

Att en spekulant inte ska kunna backa från ett bud utan goda skäl är en av grundpelarna när det gäller tilltron på aktiemarknaden. När riskkapitalförvaltaren Industrikapital för några år sedan inte fullföljde det köp av specialkemikoncernen Perstorp som aviserats, med hänvisning till att det inte var ett formellt bud och att finansieringen inte varit klar, ledde det till ett ramaskri från många tunga placerare. Därefter skärptes kraven på när en budgivare får backa ur.

Skulle Old Mutual få nej från Skandiastyrelsen och då dra tillbaka sitt bud finns det naturligtvis en risk för att någon eller några undersöker om det går att stämma det sydafrikanska bolaget. Då kommer förstås Aktiemarknadsnämndens uttalande att väga tungt.

Så villkoret att det krävs ett ja från Skandiastyrelsen slår tillbaka mot Old Mutual. Dels för att det knappast hjälper till att övertyga tveksamma styrelseledamöter, tvärtom.

Dels för att man riskerar ilska och kanske juridiska påtryckningar från besvikna Skandiaägare om man backar ur affären.

Att köpa Skandia är inte lätt. För runt femton år sedan började först S-E-Banken och sedan norska Uni Storebrand och danska Hafnia en flerårig kamp att komma över Skandia. Det gick inte, den gången klarade sig Skandia på den mycket kraftiga rösträttsbegränsning som man då hade. Ja, Uni Storebrand och Hafnia gick rentav ekonomiskt överstyr och köpen av Skandiaaktier var en starkt bidragande orsak till det.

Det riskerar inte Old Mutual. Men visst är det kittlande att "skande" betyder ungefär "bringa vanära" på afrikaan, ett av elva officiella språk i Sydafrika. Det lär nog bli ännu fler Skandiaartiklar innan det här är över.