De stora oljebolagen är bra på att tala om säkerhet, men när det väl gäller brister det. Det visar oljekatastrofen i Mexikanska golfen, enligt experter DN Ekonomi talat med.
Det finns ingen samlad bild av hur de stora internationella oljebolagen hanterar miljö- och säkerhetsfrågorna. Det är först i efterhand som man kan bedöma om de sköter sig, menar de som försöker granska bolagen.
– Jag är överraskad över att BP inte klarat av oljekatastrofen i Mexikanska golfen bättre än företaget har gjort. De har ju ändå en vana att jobba med frågor om samhällsansvar, säger Christene Tørklep Meisingset, som är ansvarig för att analysera oljebolagens verksamhet på den stora norska kapitalförvaltaren Storebrand.
BP brukar tillsammans med Shell och Statoil ligga i topp när man bedömer hur de internationella oljejättarna tar sitt miljöansvar. Just nu håller Storebrand på med en ny lista på vilka bolag som är bäst på miljö.
– Huvuddelen av vår analys inriktar sig på bolagens styrsystem, hur de fördelar ansvar och hur de jobbar systematiskt för att minska sin påverkan, säger Tørklep Meisingset.
Granskarna letar också information i bland annat massmedierna och på nätet. De fångar också upp vad miljöorganisationer och andra ideella organisationer får fram.
Men trots den vida granskningen anser Tørklep Meisingset inte att man vet tillräckligt för att säkert kunna säga hur bra bolagen är på miljö. Sanningen avslöjas först när det händer något, menar hon.
– Händelsen på ”Deepwater Horizon” visar också att övervakningen från myndigheterna brister. Det bekräftar också att det finns stora risker i branschen och att det återstår mycket för att få en hållbar utveckling , säger Tørklep Meisingset.
Helge Ryggvik, norsk oljehistoriker, har ägnat mycket tid åt att granska oljebolagens säkerhetsarbete. Han menar att bolagen mer eller mindre är besatta av tanken att bra säkerhetsarbete i förlängningen också leder till att man sköter sig på miljöområdet.
– Det finns ingen industri som investerat så mycket i att berätta hur bra de är på säkerhet som oljebolagen. När bolagen driver sina säkerhetskampanjer skapar de en känsla av att de har full kontroll.
En följd av bolagens uppfattning av sitt eget säkerhetsarbete är, säger Ryggvik, att de försöker begränsa myndigheternas granskningar. Bland annat med hänvisning till norska erfarenheter gör de amerikanska myndigheterna färre granskningar.
– I Norge har mycket av kontrollen i praktiken överlåtits till företagen själva. Det systemet grundar sig ännu mer på tillit än i USA, säger Ryggvik.
Han påpekar samtidigt att de anställda på norska plattformar är mer involverade än de är på de amerikanska. De fungerar som extra inspektörer, menar Ryggvik.