Det är rena förlusten att utbilda sig till lärare. Det visar en rapport från Saco som jämför den sammanlagda inkomsten under livet för olika akademikeryrken med lönen för dem som gick motsvarande utbildning på gymnasiet men sedan började jobba.
Allra sämst affär gör den som blir lärare i grundskolans tidigaste årskurser. När de lärarna går i pension har de tjänat ihop 8 procent mindre än de klasskamrater de hade på gymnasiet som valde att börja arbeta direkt.
Men det finns fler yrkesgrupper som aldrig hinner i kapp – ofta är de kvinnodominerade. Till dem hör bibliotekarier, biologer, tandhygienister och arbetsterapeuter.
För de flesta akademiker lönar sig ändå studierna om man ser till inkomsterna under hela livet.
I beräkningarna har utredaren Thomas Ljunglöf vägt in inkomster från det år man fyller 19 år upp till 85 års ålder. Pensionsavsättningarna spelar alltså också in.
Den genomsnittlige akademikern har inkomster på 22,7 miljoner kronor under livet, medan de gymnasiegrupper man jämfört med tjänar 18,7 miljoner (samhällsvetare) och 20,0 miljoner kronor (naturvetare).
Akademikern får i genomsnitt arbeta fram till 39 års ålder för att väga upp inkomstförlusten under studieåren. Sedan börjar studierna löna sig.
Ett annat sätt att mäta är att beräkna avkastningen på den investering studierna utgör.
Återigen jämförs akademikerna med dem som började jobba efter gymnasiet.
Den genomsnittliga avkastningen är 7 procent och studierna lönar sig för de flesta, men 12 av de 36 undersökta utbildningarna gick back.
– Men man ska inte stirra sig blind på avkastningen när man väljer utbildning. Satsar man på något man inte har intresse för så blir man antagligen inte så framgångsrik i alla fall, säger Thomas Ljunglöf.