Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Om kommunerna inte sköter sig säger vi upp avtalet”

Lärarnas nya löneavtal kommer innebära två år utan någon fastställd löneökning, något som ”i princip alltid gynnar arbetsgivarna”, enligt docent Christer Thörnqvist. Men Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger att det var det bästa alternativet.

– Mitt uppdrag har varit väldigt tydligt, de här gången skulle lärarna få mer än andra, och det har vi fått, säger Eva-Lis Sirén.

Många lärare är öppet missnöjda med det nya avtalet. På Lärarförbundet och Lärarnas riksförbunds sidor på Facebook har hundratals kritiska kommentarer skrivits. Flera kräver öppet att Eva-Lis Sirén och Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner avgår.

Budet som antogs kom från medlarna och enligt Eva-Lis Sirén gick detaljerna inte att diskutera.

– Medlarnas villkor var att vi skulle ta budet i sin helhet eller förkasta det i sin helhet.

Vad säger du till de av dina medlemmar som ville ha en strejk?

– Det alternativet hade med sannolikhet gett mindre än andra. Vi hade troligen hamnat på ett avtal där vi fick 2,6 procents löneökning på ett år, nu fick vi 4,2 procent.

Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid Linköpings universitet, är inte förvånad över lärarnas upprördhet.

– När man trummar på så hårt som båda lärarförbunden har gjort så måste man förr eller senare visa att man menar allvar. De krävde 10 000 i löneökning per månad och det var givetvis inte realistiskt, säger han.

Men lärarnas krav har aldrig varit att få 10 000 kronor mer i en enda avtalsrörelse, säger Eva.

– Det handlar om en längre tidsperiod, säger hon.

I korthet innebär lärarnas nya fyraåriga avtal:

• 4,2 procents löneökning första året, det är cirka 1 100 kronor för den genomsnittlige läraren.

• 2,6 procents ökning andra året, samma som det riktmärke som satts av den internationellt konkurrensutsatta industrin.

• Sifferlöst tredje och fjärde året, vilket innebär att ingen löneökning finns fastställd på central nivå.

Christer Thörnqvist menar att de två sista åren kan innebära problem för lärarna.

– De gynnar i princip alltid arbetsgivarsidan, säger han.

Med sifferlösa avtal blir de individuella förhandlingarna viktigare, enligt Thörnqvist. Han tror att de flesta lärare förlorar på det, men säger att det kan vara bra för lärare inom de ämnen där det råder brist på kompetens.

– Superspecialister kan gynnas av sifferlösa avtal, men lärare har inte den typen av specialkompetens riktigt. Kanske om de kan visa att de är ett bristyrke, då kan det gynna vissa grupper, till exempel naturvetenskapliga lärare, säger han.

Enligt Eva-Lis Sirén var en sak avgörande för att lärarfacken skulle acceptera medlarnas bud: De har rätt att säga upp avtalet om två år.

– Om kommunerna inte sköter sig kommer vi inte att tveka ett ögonblick om att säga upp avtalet, säger Eva-Lis Sirén.

Att avtalet kan sägas upp just under ett valår tycker hon är extra viktigt.

– Vi kommer att göra lärarlönerna till en valfråga 2014, säger Sirén.

Metta Fjelkner, ordförande för Lärarförbundets riksförbund, säger i en skriftlig kommentar att hon förstår den frustration som många lärare uttryckt.

"Jag hade också gärna sett ett avtal med ännu högre löneförhöjningar. Jag står fast vid att lärarna på sikt behöver komma upp tio tusen kronor mer i lön. Men det går givetvis inte i ett enda steg."

Kraven på avgång är någonting som man får vara beredd på som ordförande för en politisk och medlemsstyrd organisation, fortsätter hon, men några planer på att lämna sin post har Fjelkner inte.

"Jag valdes nyligen om av en enhällig kongress, och vi fattade i går - med tydlig majoritet - beslut om att säga ja till medlarnas bud i både förbundsstyrelsen och förbundsrådet. Det här är ett demokratiskt fattat beslut, som vi står upp för gemensamt – vi i ledningen, förbundsstyrelsen och distriktsordförandena."

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.